Långsiktigt arbete och odlingskontrakt är viktiga för en hållbar exportstrategi, konstaterade Jukka Peltola, projektansvarig vid Farmers Grain Export under projektets slutseminarium. Dessutom skulle kvalitetskriterier för export underlätta både prissättning och försäljning för odlarnas del.
Slutseminariet för exportprojektet Farmers Grain Export (FGE) hölls förra fredagen. Jukka Peltola summerade projektet så här långt samt berättade hur man kommer att gå vidare.
– Vi kommer nu att slutföra logistikutredningen och välja en exportmodell för företagsverksamheten, sade Peltola.
Dessutom fortsätter FGE ha odlarträffar i samband med exportprojektet RuoKasvu.
Agent för export?
Dessutom ska man tillsätta en styrgrupp som arbetar vidare med de företagsmöjligheter som identifierats under projektets gång.
– En lösning kunde vara en exportagent som letar upp nya kunder och ordnar kundmöten för producentägda bolag intresserade av export. Agenten skulle också hjälpa till med pappersarbete samt producera marknadsinformation och analyser.
Med ett visitkort för ett projekt kommer man inte långt, säger Peltola.
– Kunden vill veta vad man säljer och att man förbinder sig till att leverera det de behöver. Ett hållbart exportsamarbete kan heller inte byggas genom korta projekt, utan kundrelationen kräver arbete.
Inom FGE har man redan nu kontaktat potentiella kunder runt om i Europa och skickat ut provpartier av spannmål.
– Vi har träffat mjölnare och andra slutanvändare av spannmål och rett ut vad de är intresserade av. Så här anser jag att det lönar sig att skapa kundrelationer.
Ur ett odlardrivet perspektiv lönar det sig enligt Peltola att rikta in sig på små och mellanstora kvarnar.
– Då talar vi främst om havre. Det kräver kontraktsodling och att odlarna förbinder sig. Dessutom behövs det kapital eftersom kvarnarna inte vill behöva tänka på exportlogistiken.
Här konstaterar Peltola att kvalitetskriterier för exportspannmål skulle vara till stor hjälp.
– Industrin har sina kvalitetskriterier, men odlarna behöver egna. Det skulle understöda odlarna i prissättning och försäljning av spannmål, och möjliggöra fri handel med den som bjuder mest.
Inom FGE kommer man nu att utreda hur sådana kriterier kunde göras upp.
Måste utgå från kundens behov
Ilkka Pekkala, verksamhetsledare för Agronomförbundet rf, höll under seminariet ett anförande med praktiska råd för spannmålshandel, baserade på många års erfarenhet av spannmålsexport.
– Ofta glömmer man bort att utgångspunkten för export måste vara kundorienterad. Varför vill kunden ha just min produkt?
Export är ingen självklarhet utan borde ses som ett kompletterande element i den finländska spannmålsodlingen.
– I bästa fall stöder den inhemska marknaden och exportmarknaden varandra, men det kräver koordinering.
Att följa med marknaden är i en nyckelroll.
– Allting börjar från tillgångarna. Hur mycket har vi till förfogande och av vilken kvalitet? Det behövs en viss garanterad mängd för att kunna uppnå pålitlighet som försäljare.
Kvaliteten bör dessutom vara jämn. Export handlar inte om att sälja ut det som blir över från den inhemska marknaden.
– En tysk kvarn är precis lika viktig som en finsk kvarn. Tänk på andra exportvaror, som Nokian renkaat. De säljer kvalitet åt alla, och det måste vi också göra.
Nästa gemensamma RuoKasvu och FGE-odlartillfälle ordnas i Sjundeå 29.11 under rubriken ”Tilläggsinkomst genom export och specialgrödor”. På plats är representanter från Naturresursinstitutet, FGE, ProAgria och Trans Farm.