Skogen binder cirka 50 procent av Finlands koldioxidutsläpp. Men jord- och skogsbruket kan göra mer. Vårt klimatarbete fortsätter och inom lantbruket kan vi satsa mera på förnyelsebara energiformer, sa ÖSP:s ordförande Tomas Långgård när han öppnade vårmötet.
I klimatdebatten utpekas jord- och skogsbruket fortsättningsvis som klimatbovar av vissa krafter. Det trots att den finländska växande skogen och jordbruket binder cirka 50 procent av landets koldioxidutsläpp.
– Totalt sett är lantbruket i Finland en stor kolsänka. Med det vill jag inte påstå att vi ska luta oss tillbaka och vila på gamla förtjänster, utan miljö- och klimatarbetet måste fortsätta, men med sunt förnuft som rättesnöre. Inom lantbruket kan vi satsa mera på förnyelsebara energiformer, även i mindre skala.
– Sol-, vind-, biogas och biobränslen är resurser som det finns stor potential att öka utnyttjandet av bara vi får en energipolitik som gynnar också småskaliga lösningar. Då kommer lantbruket att besitta stora möjligheter att göra business på produktion av hållbar energi, sa ÖSP:s ordförande Tomas Långgård när han vårmötet i Vörå i tisdags.
Husdjursproduktionens utsläpp låga
Orsaken till att han ånyo tvingas ta upp detta självklara faktum är att det finns krafter som vill begränsa avverkningarna i Finland och utpekar också köttproduktionen som en miljöbov. Trots att det för de flesta står klart att det är förbränning av fossila bränslen som står för stora merparten av koldioxidutsläppen i atmosfären.
– Husdjursproduktionens klimatutsläpp i Finland är så låga som knappt fem procent och om man skulle minska konsumtionen av animaliska produkter är det inte så att klimatutsläppen minskar med lika mycket utan också produktionen av vegetariska livsmedel har klimatpåverkan, så minskningen vore relativt liten.
– Dessutom är det så att drygt 30 procent av vår odlingsmark lämpar sig bäst som vall- och betesmark, vilket betyder att den effektivaste användningen är att förädla vallen till kött- och mjölkprodukter genom nötkreaturen. Det betyder att minskning av husdjursproduktionen i Finland lätt kan leda till ökad import av vegetariska livsmedel. Vi har redan ett underskott i handelsbalansen för livsmedel på drygt tre miljarder euro och vi borde inte anstränga oss för att öka det ytterligare, sa Långgård.
Han nämnde också Pellervo ekonomiska forskningsanstalt PTT:s senaste prognos. Den förutspår att matpriserna förutspås stiga mest gällande kött, men också mjölkprodukter väntas stiga mera än spannmålsbaserade produkter.
– PTT förutspår att den positiva trend som råder på EU:s mjölkmarknad också kommer att nå Finland. Prognosen säger att efterfrågan på exportprodukter i mjölksektorn stärks och en liten förhöjning av producentpriset förutspås. Det är glädjande.
Otillräckliga åtgärder
Men en ekonomiskt trängda situationen för lantbruket kommer inte att förbättras trots att matpriserna börjar stiga, underströk han.
– Vi som är längst ner i kedjan i livsmedelsproduktionen har hamnat i ekorrhjul som lett till att vi fått ta den ekonomiska smällen då matpriset sjunker och nu då priset börjar stiga ser nån annan ut att fara iväg med vinsten av det. Det står i vart fall klart att de åtgärder som hittills vidtagits för att förbättra den ekonomiska situationen inom lantbruket har varit små steg i rätt riktning, men de har visat sig att vara otillräckliga, säger han.
Stormen i början av 2019 drabbade många österbottniska skogsägare hårt och totalt handlar det om volymer på 100.000 kubikmeter virke som fälldes. Nu har det visat sig att det finns stora bekymmer med avsättningen, speciellt gällande stock, konstaterade Långgård.
– ÖSP:s fullmäktige uttalade en oro i frågan för drygt en vecka sen och påtryckningar har vidtagits både via Metsäliittos distriktsråd och via SLC. Det måste finnas möjligheter till större uppköpskvoter på stormdrabbade områden.
– Det som nu inverkar är att konjunkturen inom skogsbruket i slutet av 2018 började svänga nedåt, speciellt för sågvaror men i viss mån också gällande cellulosa. Det i kombination med stora inköp 2018 då priset på virke var relativt högt, bromsade kraftigt upp skogsindustrins vilja till virkesinköp och prisnivån har också kommit ner en aning, sa Långgård.
Slutligen betonade han vikten av att landsbygden röstar på en kandidat som förstår just landsbygdens näringar.
– Vi behöver krafter i riksdagen som har kunskap om och förståelse för våra näringar och för landsbygden. Vi har alla chanser att få en fortsatt direkt kontakt till riksdagen från ÖSP. Jag uppmanar alla våra medlemmar att ta tillfället i akt och gå man ur huset för att rösta.
– Samma sak gäller i Europaparlamentsvalet den 25 maj – vi har goda kandidater nära oss så det gäller att rösta, sa Långgård.