Om vädret blir gynnsamt går jordbruket i Finland mot en tidig vår. Men just nu finns det inte så mycket att glädjas över inför vårbruket. Lönsamheten på gårdarna har försämrats, stöden är sena, byråkratin ökar och obalansen i livsmedelskedjan har inte åtgärdats.
– Vi står inför ett vägskäl och nu krävs åtgärder för att förbättra jordbrukets situation, säger Tomas Långgård, ordförande för ÖSP.
Det var allvarliga toner när Långgård öppnade vårens fullmäktigemöte på Yrkesakademin i Gamla Vasa i tisdags. Han inledde med en historisk överblick och konstaterade att gårdarnas antal i Finland har nästan halverats sedan 2000 fram till nu – från nästan 80.000 gårdar till runt 40.000.
– Det sker en kraftig strukturutveckling och det märks i byarna att avståndet mellan gårdarna ökar. Utvecklingen har inte varit gratis utan medfört stora kostnader i investeringar. Ser man på lantbruksinkomsten har den under samma period halverats och det är tydligt att vinsten går i andras fickor än våra, säger han.
Marknaden är fortsatt utmanande och under vintern har spannmålspriserna sjunkit. Det har också kommit sänkningar av priserna inom kött- och mjölksektorn.
– Inom de sektorerna är läget stabilare, men det blir nu viktigt att behålla prisnivån för kostnaderna är på en helt annan nivå än för fem år sedan. Kött- och mjölksektorn tål inga sänkta producentpriser.
Orättvis fördelning
Att fördelningen av vinsten i livsmedelskedjan är orättvis är därmed tydligt. Bondens andel av matens pris minskar och det här är, enligt Långgård, en orsak till protesterna ute i Europa. Men det finns också andra.
– Det är alldeles för mycket byråkrati inom EU och nu kommer signaler om att nya CAP-planen ytterligare ökar byråkratin.
Han tog systemet med satellitövervakning och Livsmedelsverkets meddelande att odlare måste ta foton från skifte, före vidtagande av odlingsåtgärder bidragit till mer byråkrati.
– Det känns inte som mindre byråkrati och vi ska inte åläggas bevisbördan och behöva förklara oss. Vi är på väg mot fel håll och det här är något jag ska ta upp på SLC:s kommande styrelsemöte (igår, torsdag), säger Långgård som gick till hård kritik mot Livsmedelsverket.
Det är Livsmedelsverket som har byggt upp det nya systemet och han anser att myndigheten tappat förankringen till jordbrukarnas vardag.
– Något som ÖSP också jobbar med förutom obalansen i livsmedelskedjan och revideringen av centrala lagar, som konkurrenslagen, är utbetalningstidtabellen för stöden. Vi för inte fram orimliga krav utan Livsmedelsverket måste konstatera att 2023 var ett misslyckande. Nu är det dags att korrigera misstagen, säger han.
Importen ett gissel
Importen av billiga livsmedel, som pressar priserna på inhemska, är också ett hot mot det finländska jordbruket. Billig import är också ute i Europa något som bönderna där protesterar mot, påminner han.
– Det verkar vara strategiska val av handeln att fortsätta öka importen. Alltså det är fråga om livsmedel, vars produktion inte uppfyller kriterier som gäller för vår egen. Det om något känns som orättvis handel.
Långgård ställer sitt hopp till regeringen, som har ett regeringsprogram som stöder det inhemska jordbruket.
– Basen i regeringen är också vänlig mot våra näringar och nu är det ett gyllene läge att åtgärda det som vi kräver. Men jord- och skogsbruksminister Sari Essayah måste nu öka takten för att få förverkligat skrivningarna i regeringsprogrammet. Nu tillsätts arbetsgrupper, men det som vi behöver är konkreta resultat.
– Den enskilt viktigaste åtgärden är att stärka producentens ställning i livsmedelskedjan, och det måste ske lagstiftningsvägen, säger han.
Undantaget måste förlängas
Andra saker som ÖSP bevakar är stallgödselundantaget i fosforförordningen. Finland fick två års undantag och är nu inne på andra året.
– Det här är ett nationellt påhitt som måste korrigeras. På många områden här är det mycket besvärligt att bedriva husdjursproduktion utan undantag. Vi behöver inte ha världens striktaste krav för fosfor, menar han.
Han tog också upp arbetet med att inrätta en salmonellafond som kan hjälpa gårdar som drabbas. Det behövs också en fond inom växthussektorn för sanering mot skadegörare och sjukdomar.
Statens kassa är ansträngd och det pågår som bäst ett arbete för ytterligare åtgärder för att balansera ekonomin.
– Vi vet att regeringen förbereder ytterligare åtstramningar. Vårt budskap är tydlig: Våra näringar tål inga nedskärningar och accepterar inga sådana. Om det skulle ske har vi inom organisationen beredskap för att vidta åtgärder, säger Långgård.
Långgård tog upp en ljusglimt – och det är skogsbrukets verksamhetsförutsättningar.
– Vi har en god vinter bakom oss och virkespriserna är fortsatt stabila. Importförbudet på ryskt virke har inverkat positivt på efterfrågan på virke i Finland. Trots att skogsindustrin har ett sämre år bakom sig är marknadsutsikterna goda. Cellulosapriserna är på uppgång och efterfrågan på sågvaror verkar också god, säger han.