Med priser på en stor del av jordbruksprodukterna, som ligger under EU:s medeltal, tål de finländska bönderna inga nedskärningarna i stöden. Därför är det ytterst viktigt att Finland står på sig när det förhandlas om EU:s långtidsbudget och nästa programperiod för jordbrukspolitiken, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
Lönsamheten inom livsmedelskedjan är acceptabel. Men tyvärr fördelas inte pengarna som skapas rättvist. En part – detaljhandelns två stora aktörer – styr fortfarande med järnhand och det bidrar till att producentpriserna i de flesta sektorer ligger under EU:s medelnivå.
– Lönsamheten inom husdjurssektorn är nu stabilare, men vi kan inte vara nöjda. Trots att det råder brist på nötkött ligger producentpriset långt under EU:s medelpris. Detsamma gäller också mjölk, ägg och tidvis gris. I ett land med nordligt läge och högre produktionskostnader är den situationen inte hållbar.
Det sa Tomas Långgård, ordförande för ÖSP, när han välkomnade deltagarna till höstens fullmäktigemöte på Yrkesakademin i Österbotten i tisdags. De låga producentpriserna har bidragit till en situation där många har tom kassa och inte kan göra investeringar. Det senaste som varit aktuellt i flera år – och nu igen under hösten – är de ytterst låga spannmålspriserna.
– På grund av läget på spannmålsmarknaden har det nyligen ordnats krismöten där framtiden diskuterats. Vad ska vi göra för att få lönsamhet i spannmålsodlingen? Lukes lönsamhetssiffror visar att spannmålsodlingen tre år i rad visar minus, konstaterar han.
Ohållbart läge inom spannmålsodlingen
Listor över lösningar var ett resultat från krismötet i Somero.
– Läget är ohållbart och det finns inga snabba åtgärder att vidta. Klart är att vi behöver balansera utbudet på marknaden och satsa mer på kontraktsodling och lagerhållning. Men det finns ändå inga snabba och enkla lösningar.
Producentorganisationerna har länge efterlyst lagändringar för att komma åt den ojämlika fördelningen av intäkterna från livsmedelskedjan. Just nu pågår förändringar i livsmedelsmarknadslagen som Långgård beskriver som steg i rätt riktning.
– Men för att verkligen stärka producentens ställning borde också konkurrenslagstiftningen öppnas, för att vi på sikt skulle få en bättre fungerande marknad. Men det finns inga tecken på att så kommer ske, säger han.
På grund av situationen med förhållandevis låga producentpriser i kombination med fortsatt höga kostnader, tål inte bönderna i Finland sänkningar i stöden. Nationellt förtjänar den finska regeringen en eloge för att den trots ett svårt ekonomiskt läge inte har skurit ner på jordbruksstöden.
Men Långgård betonar samtidigt vikten av att våra beslutsfattare nu står på sig när förhandlingarna om EU:s långtidsbudget har inletts. I somras presenterades de första siffrorna av EU:s budget som kommer att stiga kraftigt, där försvarsbudgeten ökar mest. Däremot föreslås finansieringen av jordbrukspolitiken att minska med 15 procent, konstaterar han.
– Läget är utmanande. Dessutom föreslås systemet med två pelare att skrotas, vilket skulle missgynna Finland på olika sätt. Därför är läget klart: de finländska bönderna tål inte sänkta stöd. Då klarar vi inte konkurrensen med de övriga länderna i Europa. Förslaget nu gynnar helt klart de effektiva jordbruksländerna inom EU.
– Därför är det nu mycket viktigt att Finland står på sig i förhandlingarna, säger han.
En rad politiska framgångar
Långgård beaktade också i sitt öppningstal att det under året har gjorts politiska framgångar sett ur ett lantbruksperspektiv. Det ena är att skogsavdraget stiger från 60 till 75 procent.
– Det betyder i praktiken 32 miljoner euro i skattelättnader för skogsägarna. Det är betydande och mycket välkommet. Samtidigt går nu virkesmarknaden nedåt med fallande priser, men då har också prisnivån på virke varit högt. Men vi ska hoppas att läget stabiliseras.
För det andra lyfte han förbättringar i inlösningslagen, som i praktiken innebär betydligt bättre ersättningar vid inlösningar jämfört med tidigare.
– Att man nu utgår från marknadspris plus 25 procent vid inlösningar är en klar förbättring.
Långgård lyfte också en tredje sak, det faktum att det nu ser mycket lovande ut med licensjakt på varg redan i början av nästa år. Med tanke på att det under många år har skett många vargattacker i Österbotten, senaste sommaren flera gånger på får, skulle vargjakt vara nödvändig.
– Vargstammen har kunnat breda ut sig kraftigt, speciellt i Västra Finland och det är ett stort bekymmer för många fårproducenter i landskapet. Det här problemet måste få åtgärdas och vi ska hoppas att licensjakten på varg nu äntligen blir av.