PEFC Finland har fastställt de krav för skötsel och användning av skog som har utarbetats av standardarbetsgruppen och lämnar in utkastet till standard för en internationell PEFCbedömning. Efter att den internationella bedömningen är klar hösten 2022 införs de nya kraven inom skogsbruket och år 2023 genomförs externa revisioner i enlighet med dem.
De ändrade PEFC-kraven har nu publicerats. I mars inleds en omfattande omgång kurser för aktörer och skogsägare om innehållet i de nya kraven. De ändrade kraven omfattar innehållet i den internationella PEFC-standarden och följer dess struktur.
I det nationella arbetet med att revidera PEFC-kraven som utfördes 2019-2021 deltog företrädare för över sextio organisationer som granskar skogarna ur olika perspektiv och deras bidrag syns i slutresultatet av arbetet. I den internationella bedömningsprocess som nu inleds säkerställs det att de skogsvårdskrav som gäller för Finland och genomförandet av PEFC-certifieringen uppfyller de internationella kraven. Bedömningen beräknas blir klar hösten 2022.
Täcker över 90 procent av ekonomiskogarna
PEFC-certifieringen har ett starkt inflytande i det finländska skogsbruket och den täcker in över 90 procent av ekonomiskogarnas areal. Man förbereder sig inför de nya kraven genom utbildning som riktar sig till skogsorganisationer, företagare och skogsägare.
Tapio och Pellervo ekonomisk forskning PTT har gjort en extern bedömning av vilka konsekvenser de ändrade kraven för skogscertifiering har för miljön och ekonomin. Enligt utredningen främjar ändringarna av PEFC-standarden på många sätt sådana egenskaper hos skogarna som är viktiga för den biologiska mångfalden.
Främjandet av skogarnas mångfald och hälsa säkerställer samtidigt att skogarna binder och lagrar kol. De skyddszoner som ska lämnas längs kanterna av öppna myrar och längs vattendrag blir bredare och endast plockhuggning kommer att tillåtas där. Detta gör att 3,5 procent av skogsarealen börjar omfattas av kontinuitetsskogsbruket.
Naturvårdsträden ökar i fråga om både mängd och robusthet jämfört med nu. Död ved får bli kvar vid virkesdrivning och uppkomsten av död ved främjas genom att man lämnar kvar högstubbar. Buskage lämnas kvar och man ökar trädslagsblandningen i alla faser av skogsbehandlingen, vilket gör skogsnaturen mera mångsidig.
Effektivare vattenskydd
När skyddszonerna blir bredare än tidigare leder det till effektivare vattenskydd när fasta partiklar och näringsbelastningen binds. Trädbevuxna skyddszoner ökar den beskuggning som tryggar mångfalden i strömmande vatten. Dikade myrar med låg virkesproduktionsförmåga lämnas för att återställas till naturtillstånd.
Särskilt vattendrag med en laxstam som hör till Finlands naturliga arter tryggas. Man gör det lättare för vandringsfiskar och andra vattenlevande organismer att röra sig fritt.
De begränsningar av skogsbruket som gäller i grundvattenområden utvidgas.
När det gäller främjandet av social hållbarhet riktar ändringarna av PEFC-kraven särskilt in sig på säkerställandet av yrkesutövarnas kompetens och på nya åtgärder för att motverka grå ekonomi, vilka ska stödja möjligheterna till rättvist företagande inom skogssektorn. Standarden har utvidgats så att den omfattar naturprodukter från skogarna och julgrans- och gransrisodlingar.
Kraven omfattar sådan hantering av ändringar av markanvändningen som PEFC:s internationella standard kräver.