Hållbar odling och etiska principer är kännetecknande för permakultur. Det handlar om omsorg för jorden likväl som för människan och att de resurser vi har tillgång till ska vara rättvist fördelade.
– Allt hänger ihop och man ser helheter, säger Magdalena Lindroos i Övermark. Permakultur är ett verktyg man kan använda för att planera sin odling.
Hållbarhetsveckan som pågick i Österbotten senaste vecka hade 70 registrerade programpunkter. En av dem var en föreläsning om permakultur och ätbara vilda växter vid Kråkvilan Garden & Wellness i Övermark, Närpes.
Hit flyttade Magdalena Lindroos med sin man Daniel Nissén i juli 2019, med tanken om att successivt bygga upp en trivsam och hälsosam plats och dito verksamhet.
– Tanken är idealistisk, säger Magdalena. Att skapa en oas av välmående. Och med det menar jag också att jorden ska må bra, för när jordhälsan är i skick och vi har en biologisk mångfald gör det att växterna mår bra och i förlängningen gör det oss själva gott att vistas på en sådan plats. Att påta i jorden gör gott för vår hälsa.
Det tar tid att bo in sig på en ny plats. Att lära sig hur hus och gård beter sig samt förstå omgivningen och dess karaktär.
– Första steget är att observera, säger Magdalena. Vi följer med vad som växer här, var vatten samlas, hur skuggorna faller, vilka platser som värms av solen och var frosten biter först. På så vis kan man undvika många misstag.
Tidigare, för länge sedan, har här funnits grisar, kor och får, men sedan 1980-talet och framåt har gården varit utarrenderad fram till dess att Magdalena och Daniel köpte den. På åkern har det odlats konventionell spannmål, ärter och kummin.
Vilda växter, vitaminer och mineraler
En handfull besökare har kommit till Kråkvilan för att bekanta sig med gården. Magdalena hälsar välkommen genom att bjuda på te av vilda växter.
Den ena tebrygden är gjord på rönnens bladknoppar och svarta vinbärsblad, medan den andra är en blandning av mjölkörtens blommor och rölleka.
Magdalena som blev trädgårdsmästare ifjol, utexaminerad från Yrkesakademin i Österbotten, är sedan tidigare professionell vildväxtförädlare och innehar plockkort för de mest användbara växterna såsom maskros, kirskål, rölleka, daggkåpa, älggräs och hallonblad.
– Vilda växter innehåller mycket vitaminer och mineraler, säger hon. Gräsmattan är en outnyttjad resurs.
Kråkvilan är en gård under uppbyggnad. Det kommer ta tid och det får ta tid. Hur stor trädgården kommer att bli och i vilken omfattning här kommer att odlas är svårt att förutse.
Gårdsytan är 2.500 kvadratmeter och Magdalena menar att det går att få ut mycket glädje ur ett mindre ställe om man samodlar. I nuläget finns här en grönsaksodling i upphöjda odlingsbäddar kantade av vilda partier där naturen lämnas ifred.
– Det ingår en fruktträdgård som integreras i själva odlingen, berättar Magdalena. Inget är separat, utan de flyter in i varandra.
I Kråkvilans odlingar ska det inte förekomma några skarpa gränser mellan olika grödor och här ska växa både grönsaker och vilda växter.
– Det ska vara frodigt och här får finnas förbjudna saker som ett och annat ogräs, säger hon.
Naturligt växtskydd
Att låta blommor växa bland grönsakerna är inte bara vackert för ögat, de kan fungera som växtskydd också. Tagetes sägs hålla bort nematoder, medan ringblommor är bra mot jordburna sjukdomar. Boveteblomman i sin tur lockar till sig steklar som äter kållarver.
Även växtföljd och växelbruk förebygger jordsjukdomar, näringsbrist och skadeangrepp.
Ett annat sätt är att samplantera då samplantering liknar naturens eget sätt att skapa fungerande ekosystem. Olika plantor växer olika högt och rötterna går olika djupt, något som hjälper till att hålla bort jordburna sjukdomar samtidigt som olika mikroorganismer gynnas.
Att skyddas av ett mångsidigt växttäcke är det naturliga tillståndet för jorden, det förebygger erosion och urlakning.
– Så in något, eller täck in med halm eller ull, om du inte vill ha något att växa där, tipsar Magdalena. Exempelvis runt grönkålsplantorna kan man bra sätta ull.
Typiskt för permakultur är att störa jorden så litet som möjligt med plöjning och grävning, för var gång man ruckar på jordstrukturen förstörs gångar och nätverk som insekter, maskar, plantor och svamphyfer och mikroorganismer har byggt upp.
Och naturligtvis använder man sig inte av kemiska bekämpningsmedel eller av konstgödsel. Däremot är en egen kompost A och O precis som vattenhushållningen.
– En del av det hela är att dela med sig, säger Magdalena. Att visa att man också kan odla på det här viset och ändå få skörd. Våra grönsaker blir inte alltid perfekta men det finns en poäng med att sälja dem; kanske kan man få människor att acceptera sådana produkter också.
Grönsaker, surdeg och välmående
Kråkvilan säljer redan grönsaker i liten skala om somrarna och Magdalena torkar och förädlar vilda växter i olika form. Och så bakar hon surdegsbröd till försäljning av och till.
Tanken är att skapa en ”market garden” och planer har de redan på en gårdsbutik.
Kråkvilan söker sin form, men har redan en riktning. Verksamheten kommer att vila på många olika ben och de tjänster och produkter som gården marknadsför och kommer att utveckla är förutom grönsaker, surdegsbröd och vilda ätbara växter även yoga, meditation, personlig träning och kostrådgivning samt kurser och föreläsningar.
Det är Daniel – journalist, personlig tränare och kostrådgivare – som har hand om välmåendetjänsterna och gårdens marknadsföring.