Koseminarium 1
En välplanerad ladugård och effektiva arbetsrutiner bäddar för en lönsam produktion och välmående kor. På bilden visar Jouni Pitkäranta upp en prototyp av 4DBarns nya dataprogram, med hjälp av vilken man kan simulera hur arbetet på en gård genomförs.
Jordbruk Maskin & teknik

Kovälfärd i fokus på
internationellt seminarium

4DBarn bjöd i mitten av november in till ett internationellt seminarium om kovälfärd. Fokus var på ladugårdar med lösdrift och robot.

Djurvälfärdsfrågor intresserar både producenterna och konsumenterna allt mer. För konsumenten innebär djurvälfärd ett etiskt produktionssätt. Ur produktionens synvinkel sammanfaller djurens välfärd med gårdens lönsamhet och ledning – ett välmående djur producerar bra.

Tre av seminariets föreläsare kom från Wisconsin, USA. I USA har fall av vanskötsel och misshandel av kor fått stor uppmärksamhet.

– I USA producerar mindre än två procent av befolkningen den mat, som övriga 98 procent konsumerar och endast fjorton procent av befolkningen bor på landsbygden. Välfinansierade, välorganiserade grupper har avancerat sin anti-lantbruksagenda genom att spela på de oinsattas oro och satt hård press på hela lantbruksbranschen. Övervakningar, granskningar och kvalitetsprogram är ett sätt för industrin att erbjuda en överblick av vad som sker i branschen och de kommer inte att försvinna. Varje farm, oberoende storlek, kommer att vara tvungen att tillmötesgå djurhälso- och välfärdsstandarder. Men vi måste göra mer än bara skriva på ett papper. Det handlar om att förändra kulturen på gården, sade Nigel B. Cook, professor vid universitet i Wisconsin.

Bättre redovisning

Han nämnde som exempel bättre redovisning av verksamheten, bättre utbildning i djurvälfärdsfrågor och det praktiska arbetet för de som arbetar på gården samt högre krav överlag.

– Det är viktigt att mjölkproducenterna ökar konsumenternas förståelse för att utvecklandet av ladugårdarna och skötselrutinerna är vägen till att öka kornas välfärd. Praktiska sätt kan vara till exempel att djuren får gå ut också på stora mjölkgårdar, bekväma djupströbäddar eller att kon får vara längre tillsammans med sin kalv, vilkets tekniska förverkligande nu har börjat undersökas, sade Cook.

Den mest kritiska tiden i kons årliga cykel är tre veckor före och efter kalvningen. Många problem som rör hälsa eller produktivitet under produktionsperioden hör samman med bristfällig vård under den här tiden.

– Genom att utveckla skötseln av korna före, under och efter kalvningen och planera ändamålsenliga utrymmen för korna för den här viktiga perioden är det möjligt att nå resultat, som är mycket betydande med tanke på kons hälsa och produktivitet, sade Cook.

Tänk långsiktigt

Professor David W. Kammel, veterinär och professor vid University of Wisconsin-Madison, talade om mjölkgårdens utveckling i ett långt tidsperspektiv.

– Även om du nu tänkt investera så du låt oss säga har utrymme för 150 kor, är det också skäl överväga hur gården skulle fungera om du skulle ha 200 kor. Tänk på dina långsiktiga mål, din ”masterplan”, när du planerar en investering. Fundera också på hur de befintliga faciliteterna kan utnyttjas i framtiden, sade Kammel.

Även i USA har robotmjölkningen blivit vanligare. Courtney Halbach vid universitetet i Wisconsins Dairyland Initiative-välfärdsprogram har undersökt robotladugårdar i trakten. Hon kom fram till bland annat att kötiden till mjölkningen är ungefär lika lång med robot som med mjölkningsstation.

En lösning för att minska kötiden är rätt typs grindar och robotarnas placering. Djurtrafiken borde alltså planeras noggrannare.

Koseminarium 2
Professor David Kammel talade på 4Dbarns internationella kovälfärdsseminarium i Hyvinge. Han ansåg att kon är nummer ett i prioriteringen – genom att erbjuda en bra miljön för kon nås de bästa resultaten i produktionen.

Strö och strö

I USA är sand ett vanligt liggunderlag. När sand används är också risken för halta kor mindre, än när man använder madrasser eller vattenfyllda båsmattor, enligt en undersökning som Courtney Halbach presenterade.

Nackdelen med sand är att den sliter till exempel på gödselskraporna, som för övrigt bör vara v-formade när sand används som strö, samt skrapornas linor.

4DBarns Emmi-Leena Viitanen presenterade en färsk undersökning om strömaterial i djupströbäddar. I undersökningen tillfrågades tolv finländska mjölkgårdar om deras erfarenhet av olika strömaterial i djupströbäddar för djurgrupper som ska kalva, kalvar eller nyss kalvat.

Strömaterialen som användes var halm, torv och sand, en del använde också flis under det egentliga strömaterialet. Halmens fördel var att den vintertid var varm och kunde bärgas från gårdens egna åkrar. Halmen funkade också tillsammans med torven som en bra blandning, då den gav struktur åt torven och kan börja brinna (komposteras) särskilt om det understa lagret är flis.

Nackdelen med halm var att den inte suger fukt så bra, den stora mängden flugor sommartid och att så kallad lantbrukarlunga eller motsvarande åkomma hindrar användningen.

– Torv ansåg vara mera hygienisk, ha bättre sugförmåga och ge mindre flugor sommartid. Nackdelen är att liksom halm dammar torv. Torven kan också frysa vintertid nära stora ytterdörrar.

Sand är ett kallt material vintertid, men fungerar bra på sommaren. Till fördelarna hör att det är oorganiskt – inga flugor. Sand uppfattades också som mera lättskött än halm.

Beroende på strömaterial varierar också skötseln av djupströbädden. I en kalvningsbox med djupströbädd av organiskt material som brinner bra behöver bädden inte tömmas helt på flera år.

Utöver själva strömaterialet fäste man i undersökningen vikt vid att komma åt att tömma bädden med traktor, vattentrågarnas placering så bädden inte blir blöt och att djupströbäddarna har rätt kapacitet så att de varken överanvänds eller är underutnyttjade.

Bestäm praxis först

Som avslutning på seminariet fick deltagarna se 4DBarns nya dataprogram, som visualiserar tiden som går åt till de olika arbetena i ladugården.

Virpi Huotari berättade som exempel om tre utåt sett ungefär likadana mjölkgårdar, där ändå arbetstiden skiljde sig betydligt mellan gårdarna.

Till exempel använde en gård i snitt 2 timmar 58 minuter till morgonsysslorna, medan den andra använde 5 timmar och 11 minuter.

– För att få en arbetseffektiv ny robotladugård måste du planera och bestämma arbetspraxis först, sedan planera ladugården. I en befintlig ladugård måste du känna byggnaden, de som arbetar där och korna – ta reda på hur det arbetas i ladugården och vart tiden går. Vilka är din produktions flaskhalsar?

Följande internationella kovälfärdsseminarium ordnas av 4DBarn om två år.