Kostförändring kan minska
koldioxidutsläpp – och öka import
Genom att justera kostvanorna inom gränsen för rådande näringsrekommendationer kunde koldioxidustläppen från matkonsumtionen sänkas med 40 procent, visar en studie jord av Naturresursinstitutet Luke och Finlands miljöcentral Syke. Det kräver däremot mera import och stora omställningar för det finländska jordbruket.
Inom projektet RuokaMinimi har Luke och Syke utrett hur förändrade kostvanor skulle påverka koldioxidutsläppen från matkonsumtionen. Resultaten visar att det i teorin vore möjligt att minska utsläppen från mat utan att konsumenternas näringsintag blir lidande, men inte utan stora förändringar för det inhemska jordbruket.
I utredningarna jämfördes dagens genomsnittskonsumtion med en kost som innehåller hälften av dagens köttkonsumtion, en tredjedel av köttkonsumtionen, mera fisk eller en helt vegansk kost. Merja Saarinen, forskare vid Luke, var ansvarig ledare för projektet. Ju mindre kött, desto mera sjönk koldioxidutsläppen från matkonsumtionen. Vegankosten stod för ungefär 40 procent mindre koldioxid än dagens kostvanor, men helt svartvitt var resultatet inte.
– Klimatpåverkan från en kost bestående av en liten andel kött ligger rätt nära klimatpåverkan från en vegansk kost om man inom jordbruket samtidigt vidtar åtgärder för att upprätthålla kolsänkorna i åkermark, sade Saarinen.
En övergång till kostvanor med påstådda klimat- och näringsfördelar skulle kräva en ökning av andelen vegetabiliska livsmedel, och i synnerhet växtprotein. Samtidigt skulle livsmedelsimporten öka, vilket skuffar över koldioxidutsläppen på andra länder samt ökar transportsträckorna.
Kunde öka import och export
Marja Knuuttila, forskare vid Luke, påpekade att en minskad köttkonsumtion i Finland inte automatiskt skulle vara en katastrof för djurhållningen, eftersom mjölkkonsumtionen i de flesta beräkningsmodeller som använts skulle hållas oförändrad.
– Om exporten dessutom ökar kan produktionen hållas på samma nivå. Det beror däremot på den internationella prisnivån och konkurrenskraften, samt framtida stöd för husdjursproduktion, sade Knuuttila.
Om också mjölkkonsumtionen sjunker kraftigt blir det större problem, eftersom det skulle krävas en omställning till mera växtodling.
– Styrkan i det finländska jordbruket ligger i vår husdjurs- och växthusproduktion, inte i frilandsodling. Det är också svårt att upprätthålla en lönsam odling av proteingrödor i vårt land. Alla de undersökta alternativa kostvanorna, i synnerhet en vegansk kost, bidrar till ökade produktionsinsatser och en ökad livsmedelsimport.
Slutsatserna av rapporten var att det krävs mera utredningar av de potentiella fördelarna med offentlig styrning mot mindre köttkonsumtion. Enligt undersökningen bör koldioxidutsläppen från åkrar och ett mångsidigare utbud av växthusväxter beaktas i den kommande reformen av jordbruksstöd.