Kor och grisar spelar en viktig roll i hållbara och cirkulära matsystem. Det röda köttet har sin givna plats och är bättre än sitt tidigare rykte. Det är slutsatsen i en ny forskningsstudie som har publicerats i tidskriften Nature Food.
Studien återgavs nyligen i den svenska tidningen Dagens Nyheter med kommentarer av professor Christel Cederberg, som forskar i uthållig matproduktion vid Chalmers. Enligt studien är kyckling mot förmodan det minst hållbara köttslaget.
I den nya studien i tidskriften Nature Food har forskarna studerat alternativa modeller till den så kallade EAT-Lancet-dieten, som bygger på en växtbaserad kost. Denna gång har innehållet granskats ur ett europeiskt perspektiv istället för ett globalt.
EAT-Lancet-dieten lanserades år 2019 som en hållbar och hälsosam diet, mestadels baserad på mat från växtriket. Då rekommenderades endast en liten mängd nöt- och griskött, medan kyckling fick grönt ljus.
Av de mindre mängder animalier som ingår i dieten rekommenderas fyra gånger mer kyckling än nötkött och fläskkött. Detta synsätt möter nu kritik, eftersom resultaten inte tar hänsyn till arten av växthusgaser.
Djurfodret gynnar ett cirkulärt system
Kyckling förorsakar i första hand utsläpp av koldioxid, som stannar längst i atmosfären, upp till tusentals år. Nötköttet ger däremot upphov till metangaser som med kort varsel, endast några tiotals år, försvinner ur atmosfären.
Då djuren matas med gräs, matavfall och biprodukter från livsmedelsindustrin som människor inte äter, gynnar detta ett cirkulärt och hållbart matsystem. Svenska nötdjur äter vallbaserat foder, medan grisar föds upp med biprodukter från livsmedelsindustrin.
Genom att justera mängden kött från olika djur, kunde forskarna hänvisa till foder som människor inte kan eller vill äta. I studiens alternativa modeller till EAT-Lancet-dieten minskas mängden kyckling, som ersätts av nöt- och griskött samt mejeriprodukter.
Det resulterar i en diet med dubbelt så mycket mjölk, tre gånger så mycket nötkött och mer än sex gånger så mycket griskött än EAT-Lancet-dieten. En diet med mer nöt- och griskött minskar utsläppen av växthusgaser med upp till 31 procent.
Parallellt minskar användningen av odlingsbar mark med upp till 41 procent. Dessutom poängteras att djuren bidrar med ytterligare hållbarhetsfördelar och cirkulära matsystem, då gödseln från grisarna och nötdjuren används som näring inom växtodlingen.
Får stöd av svensk forskare
Forskarna framhåller också att en högre andel nöt- och griskött samt mjölk ökar näringsinnehållet av vitaminer och mineraler i dieten, som som samtidigt blir enklare för kroppen att tillgodogöra sig.
Nyttan av grisar och kor i hållbara matsystem understryks av Christel Cederberg, som forskar om hållbar matproduktion. I en intervju för Dagens Nyheter framhåller hon att detta är en viktig studie.
Beräkningarna om djurens roll i framtida matsystem har särskilt hög relevans för Europa. Det handlar om att skapa cirkulära system där odlingen av djurfoder inte konkurrerar om åkermark, där mat produceras för människor, säger Christel Cederberg till DN.
Cederberg poängterar också gräsmarkernas betydelse för biologisk mångfald i Europa och nötkreaturens hållbarhet. En annan aspekt är att grovfoder från vall inte måste behandlas med bekämpningsmedel.