På tisdagsförmiddagen gick den samlade SLC-kongressen igenom arbetsgruppernas arbete. Därtill hade de inkomna motionerna fördelats mellan arbetsgrupperna.
Den första arbetsgruppen hade digitalisering som tema och SLC:s ombudsman Rikard Korkman redogjorde för dess resultat.
– Infrastrukturen för datauppkoppling verkar fungera bra på SLC:s verksamhetsområde, sannolikt är situationen aningen bättre på vårt område än för landet i genomsnitt, säger Korkman.
En fråga som diskuterades i arbetsgruppen var vem som har rätten till den digitala infon.
– I arbetsgruppen betonade vi att infon inte får hamna i fel händer. Vi var också eniga om att så kallad big data snabbt måste fås i jordbrukarnas användning. Här kan också finnas stora möjligheter.
Arbetsgruppen ansåg vidare att SLC behöver en digital strategi.
Lobba emot nedskärningarna i andra pelaren
Den andra arbetsgruppen behandlade jordbrukspolitik. Inom gruppen jobbade man med tre olika temaområden, marknadsbevakning, stödpolitik och kostnadsutveckling. Bengt Nyman från Raseborgs lokalavdelning redogjorde för gruppens arbete.
– Producentens ställning måste stärkas, jordbrukarnas företag borde få agera på marknaden med en betydande marknadsandel och dessutom är märkningen av produkterna otroligt viktig, säger Nyman och sammanfattar diskussionen om marknadsbevakningen inom gruppen.
Gällande stödpolitiken kommer arbetsgruppen med konkreta åtgärder.
– Vi måste lobba emot beskärningarna i den andra pelaren och så måste 141-problematiken lösas, säger Nyman.
Skördekravet väckte diskussion
Arbetsgruppen vill också ha mindre byråkrati och det genom att bli av med stödrätterna samt avskaffa tvärvillkoren. Samtidigt vill man också idka bättre styrning genom att rikta stöden till aktiva odlare. Nyman påpekade att arbetsgruppen understryker betydelsen av ett skördekrav, någonting som inte är fallet just nu.
Mikael Kamis från Vörå lokalavdelning begärde ordet och frågade sig om SLC ska bidra till ökad byråkrati och den övervakning som ett skördekrav sannolikt medför.
– Är det här faktiskt den väg vi vill vandra? undrade han.
Christian Nyholm, ordförande för Ingå lokalavdelning, framhöll att skördekravet har störst betydelse när det kommer till bilden utåt.
– Jag ser det främst som en imagefråga, säger han.
ÖSP-ordförande Tomas Långgård anser att det inte enbart är fråga om image. I synnerhet i norra svenska Österbotten har slopandet av skördekravet lett till högre arrendepriser och till att odlare som sannolikt annars skulle pensionerat sig fortsatt odla utan att skörda.
– Det är ett reellt problem och utgör en bromskloss bland annat när det gäller att få in unga odlare i branschen, säger han.
Marknadsintäkterna grund för stödduglighet?
Vidare konstaterade Bengt Nyman att den allmänna kostnadsutvecklingen förstås bekymrade arbetsgruppen och att man diskuterat såväl arrende- som markprisutvecklingen. Investeringsstöden och beskattningen hade också berörts. Ytterligare frågor som diskuterats gällande stödpolitiken är minimi- och maximigränser inom LFA-, CAP- och nationella stöd.
– Marknadsintäkterna eller marknadsintäkternas andel kunde ligga som grund för gårdens stödduglighet. Vidare uppmanar arbetsgruppen till bildandet av producentorganisationer, för det är helt klart, samarbete behövs, säger Nyman.
ViljaTavastia utgör en fungerande modell. Via bransch- och producentorganisationer kan man få styrfart i produktionssektorn. Någonting som SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback uppmanat medlemmarna till en längre tid.
Arbetsgruppen konstaterade också att odling av proteingrödor bör stödas också i fortsättningen samt att miljöersättningen bör riktas dit där de faktiskt har någon verkan.
Jonas Löv från Purmo lokalavdelning begärde ordet.
– Vi kan inte anklaga handeln för att sköta sina affärer bra, det ska de göra, vi vill alla sköta våra affärer bra. Men som producenter vill vi ha ökad konkurrens, säger han.
Flera jordbrukspolitiska motioner
Arbetsgruppen hade flera motioner på sitt bord. Gällande motion 1, om en framtida organisationsmodell konstaterade kongressen att SLC:s styrelse ges fullmakt att tillsätta en arbetsgrupp som ser över den nuvarande organisationen och utarbetar ett förslag till ny organisationsmodell. Beredningen sker i tätt samarbete med SLC:s fullmäktige.
Gällande motion 2, förnyandet av SLC-medlemsavgiften beslöt kongressen att samma arbetsgrupp också överväger hur medlemsavgiften ska uppbäras i framtiden.
Motion 3 uttryckte en oro över ökad polarisering mellan de olika produktionsinriktningarna. Bengt Nyman redogjorde för diskussionen i arbetsgruppen som konstaterar att kongressen i sig är ett viktigt tillfälle för att diskutera jordbrukspolitiska linjeringar och att större stödpolitiska beslut fattas av SLC:s fullmäktige. Vidare konstaterar arbetsgruppen att olika sätt att komma i från en polarisering mellan produktionsgrenar kan vara ett enhetligt stöd och ett återinförande av skördekravet.
Anders B. Abrahamsson från Kimitoöns lokalavdelning begärde också ordet. När det kommer till stöd inom jordbruk anser Abrahamsson att det i första hand alltid är fråga om pengar. Han hänvisade till sin tidigare karriär som växtodlingsrådgivare. När han som rådgivare kom till en gård för att göra en odlingsplan var det väldigt ofta som planen gjordes enligt vilka stöd som var aktuella och gav mest.
– Vi måste var realistiska med vad som ligger till grund för de olika beslut som odlaren fattar och vad det leder till, säger han.
Salmonellafria livsmedel ger inte tilläggspris
Motion 4 handlar att de salmonellafria livsmedlen vi producerar i Finland, och som minskar användningen av antibiotika, inte syns som ett tillägg i likviden. Det här uppnås inte utan kostnader. Salmonellaförsäkring har tecknats för leverantörerna av slakterier, mejerier samt packerier och premien dras av från producenternas likvid.
Ändå ersätter försäkringen inte alla utgifter som uppstår på grund av en salmonellasanering. Bengt Nyman konstaterar att den andra arbetsgruppen föreslår att SLC för en diskussion med jord- och skogsbruksministeriet om staten också kunde ta sig an en del av det ekonomiska ansvar som finns. Sverige har en modell med statliga salmonellaersättningar som kan kompletteras med en salmonellaförsäkring.
Dessutom anser arbetsgruppen att man ska utreda med livsmedelssäkerhetsverket Evira om de kan åta sig kostnaderna för provtagning.
Kjell-Göran Paxal är styrelseordförande i Österbottens Kött och styrelsemedlem i Atria. Han anser att man inom SLC inte ska tackla arbetet mot salmonella ensamt.
– Ta hjälp av MTK, slakterierna och mejerierna i det här arbetet. Man får mera kraft på det sättet. Staten borde också träda in med ekonomisk hjälp eftersom staten i lag kräver att salmonella ska bekämpas.
Karenstiden efter att man sanerat salmonella är ett år vilket betyder att förekomst av salmonella innebär avsevärda ekonomiska konsekvenser för den enskilda lantbrukaren.
Satsningar på marknadsföring behövs
Motion 5 handlar om att det behövs större satsningar på marknadsföring inom näringen. Arbetsgruppen har diskuterat en marknadsföringsavgift. Man föreslår att den här avgiften kunde behandlas samtidigt som medlemsavgiftens grunder (se motion 2). Arbetsgruppen kommer också med några preciseringar.
– Marknadsföringsavgiften ska vara arealbaserad och vi måste vidare diskutera det här i samarbete med MTK, säger Bengt Nyman.
Johan Björklöf från Strömfors lokalavdelning begärde ordet.
– Jag är trött på avgifter och ökande utgifter inom jordbruket. Det finns ingenting kvar under strecket längre, varifrån ska de där avgifternas tas? frågar sig Björklöf.
Tänk på budskapet
Den tredje arbetsgruppen hade konsumentarbete på sitt bord. Jonny Kronqvist, styrelsemedlem i ÖSP, redogjorde för arbetsgruppens arbete. Arbetsgruppen har rätt så noggrant kartlagt olika målgrupper och motiverar också varför man ska rikta sig till en viss målgrupp.
– Vi måste tänka över vårt budskap, var – i viken kanal eller vilket forum – vi för fram det och förstås när. Tajmingen är otroligt viktig, säger Kronqvist.
Arbetsgruppen behandlade också motion 6 om proaktiv kommunikation. Arbetsgruppen konstaterar att SLC fortsätter att utveckla sin externa kommunikation i en sådan riktning. SLC ska fungera som opinionsbildare, utbildningen av förtroendevalda är viktig.
Viktigt är också att det finns medlemmar som kan ställa upp för medierna och fungera som ambassadörer för näringen. I samarbete med förbunden sammanställer SLC nu vilka gårdar och producenter som finns till förfogande i den externa kommunikationen.
– Ett otroligt viktigt och värdefullt arbete för hela näringen, säger Kronqvist.
Carita Häger från Nykarleby lokalavdelning säger att man bör bedriva ett slags bildningsarbete hos olika yrkesgrupper i samhället, bland annat barnträdgårdslärare och journalister.
– Det är jätteviktigt det som står i tidningarna är till lantbrukets fördel. Står det någonting negativt i tidningarna så tror ju folk på det.
SLC-ordförande Mats Nylund svarade på Carita Hägers kommentar.
– Det är precis så här som Carita säger. Dessutom har medielandskapet förändrats. När SLC ordnade kongress för trettio år sedan fanns det flera medier på plats, till och med rikstäckande sådana. I dag har redaktions- och nyhetscheferna så gott som inga redaktörer att skicka längre. Medierna har haft nedskärningar. Och därtill har det uppstått en ny medieverklighet med sociala medier och diskussioner på webben, säger han.
Planeringsutmaningarna varierar
Den fjärde arbetsgruppen diskuterade markanvändningen och planeringen. SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin summerade arbetsgruppens diskussioner och förslag.
– Markägar- och planeringsutmaningarna varierar beroende på kommun och region. En gemensam nämnare för framgångsrik bevakning av de här frågorna är ändå att vara aktiv i ett så tidigt skede som möjligt, säger hon.
Dagvattenplaner, kontakten till ifrågavarande kommuns planläggningsavdelning samt principer för inlösen och ersättning vid expropriation diskuterades i arbetsgruppen. När det gäller nedgrävda jordkablar så konstaterar arbetsgruppen att det är A och O att det finns en kvalitetskontroll vid utförandet.
Anders B. Abrahamsson från Kimitoöns lokalavdelning påtalade också problematiken med nedgrävda jordkablar.
– Jag har personligen fått uppleva hur besvärligt det kan vara när en kabel finns där den inte ska finnas, säger Abrahamsson.
Motion 7 om underhållet av de österbottniska landsvägarna behandlades av arbetsgruppen. Arbetsgruppen understryker att enskilda vägar bör få ökade anslag, att det är viktigt att anslutningarna till åkrarna bevaras och att det ska vara möjligt att ta sig fram med jordbruksmaskiner vid till exempel refuger.
Hur definieras hållbart jordbruk?
Den femte arbetsgruppen diskuterade hade diskuterat utkastet till SLC:s nya miljöprogram. Jonas Lundberg från ÅPF redogjorde för diskussionerna.
Dessutom hade arbetsgruppen flera motioner att ställning till. Motion 8 handlar om att det uttryckligen SLC-medlemmarna själva som ska definiera vad som är hållbart jordbruk. Motionen tar också fasta på att jordbruket måste vara lönsamt för att kunna uppnå långsiktig hållbarhet. Motion 9 om förtroendet för myndigheter låg också på arbetsgruppens bord.
Arbetsgruppen föreslog för kongressen att antalet skyddade arter ska inventeras i samarbete mellan markägare, jägare och myndigheter. SLC ska också lobba för att den lokala befolkningen ska höras närd det kommer till stamvårdande jakt av skyddade arter.
– SLC ska dessutom verka för att skador förorsakade av skyddade arter ersätts till fullo, säger Lundberg.
Man föreslår också att SLC ska jobba för att uppnå mer enhetliga tolkningar från myndigheter runt om i landet.
Motion 10 om tillstånd för jakt på vitkindade gäss behandlades också av arbetsgruppen.
– Här gäller samma sak som i föregående motion, men mer specifikt för just vitkindade gäss, det vill säga att myndigheterna bör ta i beaktande lokala behov då man bestämmer om bestånden av skyddade arter. Vi vill förstås också att markägare och jägare ska höras i det här arbetet, säger Lundberg.
Motion 11 handlar om att jordbrukaren ska vara hjälten i kampen mot klimatförändringen. Lundberg berättar att man i arbetsgruppen kommit fram till att SLC ska framställa infomaterial om växthusgasutsläpp, kolets kretslopp och lantbrukets förmåga till att bind kol från atmosfären. SLC ska fortsätta föra dialog med resten av samhället om de lösningar som lantbruket kan erbjuda i kampen mot klimatförändringen. SLC ska också jobba för att endast bevisligen effektiva metoder mot klimatförändringen inkluderas i CAP27.
Skogsvårdsföreningarna är skogsägarnas
Den sjätte arbetsgruppen behandlade skogsvårdsföreningarnas framtid. ÖSP:s viceordförande Niclas Sjöskog redogjorde för vad arbetsgruppen kommit fram till.
– Skogsvårdsföreningarna är skogsägarnas egen organisation. Skogsintressebevakningen är viktig och behövs även i framtiden, säger Sjöskog.
Mediebilden inom det här området är ändå inte den bästa just nu.
– Det är klart att det här kräver arbete. Vi ska ha självproducerade, faktabaserade nyheter. Det skulle också kunna vara på sin plats med mera aggressivitet och snabbare reaktion. Nu för tiden blir också de sociala medierna allt viktigare, säger han.
Sjöskog påpekar vidare att skogsvårdsföreningarna behöver en egen medlemstidning med lokal förankring trots att LF:s skogsnummer har en etablerad funktion. Avslutningsvis uttrycker han sin oro för bristen på kunniga och svenskspråkiga fackmänniskor inom skogssektorn.
– Det här riskerar att leda till ett kunskapsglapp på sikt.