Vetenskapspanelen för skogsbioekonomi är en sektorövergripande och obunden expertpanel. Dess uppgift är att erbjuda forskningsrön som stöd för politiska beslut i skogsfrågor och för beredningen av beslut som rör skogarna samt för styrning av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Panelen granskar skogsfrågor utgående från en hållbar värdekedja, alltså utifrån ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet.
Panelens 14 medlemmar är experter på professorsnivå och företräder brett och mångsidigt skogsnaturresurserna och skogssektorn. De sakkunniga har bakgrund både i traditionella forstvetenskaper, tekniska vetenskaper såväl mekanisk som fiberskogsindustri och biobaserad energiproduktion och dessas FUI-verksamhet.
Dessutom finns sakkunskap inom klimatologi- och ansvarsvetenskaper samt skogliga miljövetenskaper och samhälleliga frågor.
Finlands och Europas skogar och på dem baserade näringar och industrier är på många sätt i ett brytningsskede. I sina budskap till den nuvarande regeringsperioden samt EU:s kommande parlament och kommission har panelen understrukit att alla de målsättningar som riktats mot skogen inte är möjliga att uppnå, utan beslutsfattarna måste fatta val som rör skogarnas användning. Till stöd för dessa val behövs forskningsbaserade analyser, på vilka möjliga kombinationer av skogarnas användning, skydd och klimatmål kan grundas.
Både EU och Finland fjärmar sig från de för skogen uppsatta klimatmålen: kolsänkorna minskar och har minskat redan i över ett årtionde. Orsakerna är flera, såsom avtagande tillväxt, de särskilt i Europa kraftigt ökande skogsskadorna och det förändrade klimatet som en större bakgrundsfaktor. I EU har volymen på skogsindustrins produktion och även mervärdet vuxit sedan millennieskiftet, vilket bidragit till reducerade kolsänkor.
I Kanada däremot har skogsindustrin krympt och virkesanvändningen minskat redan i årtionden. Där har skogarnas kolbindning ändå inte tagit fart. Det har gått precis tvärtom: I början av detta årtusende har skogsbränderna eskalerat och år 2023 orsakade skogsbränder av aldrig tidigare skådad omfattning utsläpp av nästan 2.000 miljoner koldioxidton i atmosfären.
Jämförelsevis har Finlands skogssänka varit ungefär i klassen tio miljoner ton och i EU har sänkan fallit under 300 miljoner ton. Trots att förhållandena hos oss och i Kanada är mycket olika, är de där inträffade skadorna en allvarlig varning också för Europas skogssektor. Det kan hända att en livskraftig skogssektor är våra skogars bästa "liv- och brandförsäkring" i det förändrade klimatet.
Vetenskapspanelen för skogsbioekonomi publicerar sina första projektrapporter i april. I dem behandlas förändringen av de värden och värdesättningar som riktas mot skogarna, skogsresursernas utvecklingsprognoser i Finland och EU samt möjligheterna för nya produkter som nu utvecklas i laboratorier att ge ett högre mervärde och skatteintäkter åt vår nationalekonomi.
Antti Asikainen
ordförande
Vetenskapspanelen för skogsbioekonomi