Jag var med och tömde en gammal kontorsvind förra veckan där det hittades arbetsdokument och bokföring ända från 1950-talet. Man märker ganska bra hur tekniken gått framåt sedan dess, när man ser tidigare kollegers anteckningar från nästan femtio år tillbaka.
Många saker har blivit enklare främst tack vare datorer och bättre kartmaterial. Man behöver till exempel inte bära omkring på en hel skogsbruksplan i pappersform, man kan ha all nödvändig information i mobiltelefonen. Och informationen finns inte bara på ett papper, utan är tillgänglig på många sätt och finns sparad på flera ställen.
Men å andra sidan kanske en del saker görs lite onödigt invecklade nuförtiden, jag tänker då mest på olika uppföljningar och statistikförande av diverse saker som ibland till och med kan kännas onödiga.
I dagsläget har skogsfackmännen och skogsägarna tekniska hjälpmedel som man för femtio år sedan bara kunde drömma om. Laserskanningsmaterial kan ge en bra lägesbild av skogens volym och datorprogram kan göra olika tillväxtsimulationer, om alla grundvärden är korrekta.
Men när det kommer till att sköta skogen är det vissa saker som inte har ändrats. Man måste bege sig ut i terrängen för att få en bild av läget och skogens skötselbehov, det går helt enkelt inte att sköta alla saker i skogsbranschen utan stövelavtryck i skogen.
Lokalkännedom och kännedom om de aktuella skogsbeståndens tidigare skötsel gör det också enklare att försöka bedöma vad de rätta skötselåtgärderna kunde vara.
Teknikens utveckling stannar ju inte här, så säkert kommer det efterhand nya tekniska hjälpmedel, som just nu kan tänkas otroliga. Drönare finns redan och kommer troligtvis med tiden att utvecklas till en var mans pryl, som underlättar till exempel sökandet efter granbestånd som drabbats av granbarkborreangrepp eller inventeringar av plantskogar.
Själv väntar jag ivrigt på applikationen i telefonen som kan visa om en gran är angripen av rotröta eller inte. Men det lär väl ta några år ännu innan vi är där, och visst är det ibland intressant att försöka hitta tecken på träden och marken som tyder på det ena eller andra, det är ju då som yrkeskunskapen testas.
Coronapandemins inverkan på skogsbranschen och rådgivningen har inte varit så stor, eftersom skogsfackmän redan länge jobbat delvis hemifrån och kontakt med skogsägare sker redan från tidigare naturligt ute i skogen eller per telefon och e-post. Lite onödigt bilkörande kan förstås uppstå när man ibland inte kan samåka i samma bil.
Synd är det också att den årliga skogsfärdighetstävlingen inte kunde ordnas i höst, men man får hoppas att intresset är desto större när tävlingen nästa gång kan ordnas.
Henrik Holmberg
utvecklingschef
Södra skogsreviret