Oron över klimatförändringen får allt fler att överväga sitt eget kolavtryck. Eftersom Valio vill att människor ska konsumera deras produkter med gott samvete också i framtiden vill de nolla mjölkens kolavtryck till 2035.
Kolneutral mjölk till 2035 innebär en stor utmaning för Valio med sina 5.300 medlemsgårdar. Förutom att arbetet är en märkbar miljögärning kan det också leda till kostnadseffektivare produktion på gårdsnivå och samtidigt förbättra det finländska jordbrukets lönsamhet som helhet.
– Att enbart minska på utsläppen räcker inte till om vi vill uppnå Parisavtalets målsättning, det vill säga förhindra att jordens medeltemperatur stiger med två grader. Utsläppen måste också avlägsnas från atmosfären. Skogarnas betydelse som kolsänka har vi känt till redan länge. Nu är det dags att titta på jordmånen. Åkrarna kan i framtiden bli märkbara kolförråd, säger Valios anskaffningschef Juha Nousiainen.
Odlingsjorden ska vara i gott skick
En sund jordmån klarar av att binda och lagra kol från atmosfären. Dessutom lagrar den näringsämnen effektivt och förhindrar att till exempel kväve och fosfor urlakas och rinner ut i vattendragen.
Kombinerad med rätt slags åkerodling och cirkulär ekonomi kan också husdjursproduktionen fungera hållbart enligt Valio. En kolneutral mjölkkedja innebär att produktionskedjan som helhet kan binda mer kol än den släpper ut i atmosfären.
– Jordmånen binder två gånger mera kol från atmosfären jämfört med växtligheten. I lagring av kol spelar jordmånens organiska material, till exempel växtrester och mikrober, en central roll, säger Nousiainen.
Monokultur, effektiv jordbearbetning och alltför ensidig användning av konstgödsel är ändå saker som kan inverka negativt på markens skick.
– Odlaren kan förbättra jordmånens kolbindningsförmåga genom växtföljd, genom att öka vallens andel, genom att utöka antalet sorter i vallen och genom att hålla åkrarna gröna en så stor del av året som möjligt. Många av de här åtgärderna tillämpas på gårdarna redan nu, säger Nousiainen.
De tre viktigaste faktorerna i Valios arbete för en kolneutral mjölk är ändå vallen, stallgödseln och att minska på utsläppen från torvåkrarna.
Vallen ska binda allt mer koldioxid
Kolbindningen i växtligheten och jordmånens kolsänkor är det effektivaste och förmånligaste sättet att avlägsna koldioxid från atmosfären. I Finland äter mjölkkor i dag huvudsakligen vall och inte soja. Samtidigt vill jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (Centern) göra Finland till ett fullständigt sojafritt land senast 2025.
Flerårig vall är den bästa odlingsgrödan när det gäller att binda kol. Ett kraftigt och djupgående rotsystem hjälper till att binda kolet i marken. Enligt Valio förnyas en vallåker enbart vart fjärde år i medeltal.
Ettåriga odlingsväxter, till exempel spannmåls- och potatisåkrar, måste plöjas och sås varje år. Då frigörs också växthusgaser.
I Valios CARBO-projekt jobbar man tillsammans med forskare, men också praktiker inom branschen. Medverkar i det här projektet gör bland annat naturresursinstitutet Luke, Itä-Suomen yliopisto, Yara och Atria.
Forsknings- och utvecklingsprojekten fokuserar alldeles särskilt på vallens kolbindning och vallkedjans effektivitet. Under det här året har också Valio börjat utbilda producenter till att bli så kallade kolodlare tillsammans med Baltic Sea Action Group.
Under 2019-2020 är målsättningen ställd på minst 200 gårdar och så småningom samtliga Valios medlemsgårdar.
Stallgödsel blir energi och näringsämnen tas tillvara
Kogödsel kan i framtiden användas allt bättre till framställning av biogas för att ersätta fossila bränslen. Stallgödseln innehåller förstås också näringsämnen, kväve och fosfor.
2017 patenterade Valio en process med vilken man förutom biogas också kan utvinna rent vatten, fosfor och kväve. Enligt Valio får man flera nyttoeffekter av det här. Svämgödselns användning som gödsel underlättas, återvinningen av näringsämnen effektiveras och urlakningen av näringsämnen i miljön minskar.
I april 2019 skrev också Valio under ett intentionsavtal med Gasum om att utreda de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att tillverka ett flytande trafikbränsle av stallgödsel. Ett alternativ kunde vara ett slags bioverk eller ett nätverk av flera bioverk.
Många mjölkgårdar har redan nu en egen biogasreaktor som de kan producera biogas med. Valio anser att båda tillvägagångssätten behövs i framtiden.
Minska på utsläppen från torvåkrarna
Den enskilt största utmaningen när det kommer till att nolla mjölkens kolavtryck är det faktum att torvåkrarna har ett större kolavtryck än annan åker.
Enligt Luke är torvåkrarnas andel, de så kallade organiska jordarna, ungefär tio procent av Finlands åkerareal. Samtidigt står torvåkrar för hälften av alla klimatutsläpp från Finlands jordbruk, det vill säga ungefär 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Utsläppen från torvåkrarna måste helt enkelt minskas drastiskt för att Valio ska kunna uppnå sin målsättning om en kolneutral finländsk mjölk.