Den finländska växthusproduktionen har halverat sitt kolavtryck med till och med 56 procent mellan åren 2004 och 2017 visar Naturresursinstitutets färska forskning. Under samma tid har andelen olja som används minskat med till och med 85 procent.
Den finländska tomatens kolavtryck har tidigare per producerat kilo beräknats uppgå till fem koldioxidekvivalent. Nu sänker Naturresursinstitutets senaste forskning kolavtrycket till en helt annan nivå. Den finländska växthustomatens kolavtryck 2017 var 2,6, gurkans 2,0 och salladens 2,7 kilo koldioxidekvivalent per producerat kilo (kgCO2-ekv/kg).
- Vi har redan länge sett att växthusproducenterna märkbart har minskat sitt kolavtryck genom att bland annat övergå till mer effektiv odling och klimatsmartare uppvärmningskällor. Däremot har växthusproduktionen överskuggats av ett oförtjänt dåligt klimatrykte som har baserat sig på gammal forskning med närmare tio år på nacken. Det är verkligen glädjande att vi nu har fått tillförlitlig färsk forskning som visar att åratal av målmedvetet arbete inom växthusnäringen har gett resultat, säger Johanna Smith, tomatodlare och trädgårdsombudsman på SLC och ÖSP.
År 2017 var hela växthusnäringens klimatavtryck 0,5 procent av Finlands totala utsläpp. Av jordbrukets klimatavtryck står växthusnäringen numera för bara 4 procent.
Oljeförbrukningen har minskat med 85 procent
Växthusproduktionen har snabbt övergått från fossila bränslen till inhemsk förnybar trä- och åkerenergi samt el. Den mest betydande förändringen under perioden 2004–2017 gäller användningen av brännolja som har minskat med 85 procent.
Den inhemska förnybara och koldioxidfria energins andel av energianvändningen är redan 52 procent och andelen ökar hela tiden.
Den spanska tomatens vattenfotavtryck är 91 gånger större än den finländska
Den finländska växthusproduktionen har också stora fördelar i och med sin ansvarsfulla användning av vatten. För att producera ett kilo inhemsk tomat eller gurka är vattenfotavtrycket 20–35 liter vatten. Till exempel i Spanien är vattenfotavtrycket 91 gånger större, det vill säga cirka 3.165 liter för ett kilo tomat.
Den inhemska gurkan behöver en tiondedel mark jämfört med den spanska
Finland har den största medelskörden för växthusgurka och de högsta toppskördarna. Medelskörden i Finland 2018 var 87 kilo per växthuskvadratmeter, och året före 80 kilo. I Holland låg medelskörden 2017 på 69 och i Spanien på 9 kilo per kvadratmeter. Skördemängden inverkar direkt på odlingens markanvändning. Till exempel i gurkodlingen i Spanien behövs en tiofaldig markyta för att producera samma mängd gurka som i Finland.
Innovativ, effektiv odling och att noggrant justera klimatet i växthus kommer att vara livsviktigt i framtidens matproduktion.
- Växthusodlingen och annan inomhusodling kommer att vara viktiga nycklar för att producera mat i ett föränderligt klimat. I växthus kan man kontrollera klimatet. När odling på naturens villkor kan bli allt mer utmanande i och med klimatförändringen kan växthus erbjuda lösningar för att trygga den framtida matproduktionen, påminner Johanna Smith.
Rapporten om växthusprodukternas klimatpåverkan har beställts av Österbottens svenska producentförbund och Handelsträdgårdsförbundet. I övrigt firar Handelsträdgårdsförbundet i år 100 år.