Fertilex i Virmo i Egentliga Finland uppger att de är först i Norden med sin metod att producera ekologiskt hönsgödsel.
Den gula apparaten som spottar ut pelletar i en hall i Virmo (Mynämäki) påminner om en satellit i en Bond-film. Men här handlar det inte om någon ärkeskurks rymdvapen, utan om att producera ekodugligt hönsgödsel på ett nytt sätt. Fertilex process är den enda i sitt slag i Norden, säger vd:n Jyrki Uurtio.
Det speciella är att gödseln kommer på transportband direkt från en hönsfarm på andra sidan väggen. Samtidigt blåser stora fläktar in värmen från hönsen till torkanläggningen, där gödseln alltså torkas i värmen från hönsen själva.
Därefter åker den vidare till maskinen som pressar den till 10-15 mm långa pelletar. Dessa sprutas sedan in i 600-kilogramssäckar i rummet bredvid, redo att fraktas till kunderna som kan sprida gödseln med spridare eller såmaskin.
Kapaciteten snart 4.000 ton per år
Produktionen startade i november. När Landsbygdens Folk besöker anläggningen i början av december har man redan tillverkat ett par hundra ton gödsel.
En tredje torklinje är snart klar, och då ska kapaciteten vara cirka 4.000 ton i året.
– Då jag var här första gången var det fullt med vått gödselslam, berättar Uurtio. Slammet spreds sedan direkt på åkrarna. Nu gör torkningen i låg temperatur att kvävet inte försvinner i luften, och här luktar nästan inte alls. Farmens ammoniakutsläpp har minskat radikalt. Det är bra för trakten runtomkring.
Men målet är, konstaterar Uurtio och hans kollega Kari Larjava, större än en luktfri närmiljö. De har sin bakgrund i industrin och teknologiska forskningscentralen VTT. Med sitt bolag Global Eco Solutions började de kika på näringsåtervinning genom att torka hönsgödsel.
22-gradig hönsvärme
Ett första test med gödselproduktion gjordes 2017 vid broilerproducenter i Tammerforstrakten. Man använde avfallsträ som bränsle, men resultatet var inte bra på grund av klimatet.
Broilerhönsens gödsel var uppblandad med torv samtidigt som det regnade mycket. Man kom inte upp i tillräckliga temperaturer för torka blandningen.
Men så kom man av en tillfällighet i kontakt med personerna bakom äggproducenten Munax, och resultatet är produktionen vi står och tittar på.
Luften från hönsen är cirka 22 grader. Det tar 1-2 dagar för gödseln att torka där den åker på linjen i två våningar.
Hur har starten gått?
– Inte gick allt som på Strömsö tills vi hittade de rätta inställningarna för till exempel luftströmmarna och gödselmatningen. Men nu fungerar det riktigt bra, säger Uurtio.
Vikten minskar betydligt
Pelletarna som i slutet av processen spottas ut ur pressen hålls ett tag vid 70 grader för att döda mikrober. Sedan kyls de snabbt ner igen. Så undviker man kondens som skadar hållbarheten.
– Torkningen minskar gödselns vikt med två tredjedelar, vilket minskar transporternas kolavtryck betydligt, säger Kari Larjava.
Samtidigt rinner fosforn inte ut i vattendrag då man använder torra pelletar. Kolet i den organiska gödseln binder vattnet effektivt och är bra för humusen.
Näringsvärdet varierar en del beroende på hönorna, men Fertilex garanterar ett NPK-värde (kväve, fosfor, kalium) på 5-1-2. Produktionslinjen ger möjlighet att addera näring, men det har man ännu inte gjort.
– Det kan bli aktuellt att göra det senare, beroende på grödan kunden odlar. Tankar finns också på att sälja gödsel för trädgårdsbruk, men än så länge satsar vi bara på proffsodlare, säger Jyrki Uurtio.
Möjligt att bara ha tork
Fertilex uppger att man nu, vid anläggningen i Virmo, processar cirka 7 procent av Finlands hönsgödsel. Farmen som finns bredvid hör nämligen till landets största, med cirka 320.000 hönor.
Målet är att inom några år ta hand om 20 procent av hönsgödselmarknaden.
Att installera hela systemet, med tork och pelleteringsmaskin, vid alla hönsgårdar är inte vettigt, konstaterar Uurtio.
– Men man kan tänka sig att gårdar skaffar en egen torkanläggning, och sedan levererar den torra gödseln till en pelleteringsmaskin. I Holland finns torkar vid gårdar med bara 40.000 höns.
Fertilex har redan en handfull köpare av gödseln. Prisuppgifter ger man inte ut av konkurrensskäl.