Om klimatförändringarna oroar, mår druvan som blir till champagne överraskande bra av hettan.
– Högre temperaturer ger druvorna extra sötma och storlek, förklarar svenska Jessica Perrion som tillsammans med maken Thierry Perrion driver en vingård i Champagne regionen.
Även om tusentals klimatforskare varnar för varmare temperaturer har svensk-franska champagneodlarna Jessica och Thierry Perrion oroats mer över vårens skytunga moln än över sommarens stekheta sol.
Klimatförändringarna påverkar nämligen smaken på champagne. Men den allt varmare väderleken överraskar i detta fallet då druvorna anses må bra av det.
– Vi är ju bönder så det där med väderlek är så klart viktigt för oss alla, vare sig vi verkar i Frankrike eller Finland, säger champagnebonden Jessica Perrion.
På kullarna i byn Verzenay i regionen Champagne, odlar Jessica och Thierry Perrion egna druvor, producerar champagne samt etiketterar flaskorna. Paret äger 4 hektar jordlotter, utspridda på ett trettiotal olika ställen.
Fjärde hetaste sommaren i Frankrike
I år befarade de det värsta, då det under en stor del av sommaren regnade.
– Vi tänkte att nu kommer druvorna att bli alltför små. De fick mycket vatten av allt regn, men plötsligt vände väderleken. Tack vare solen svällde druvorna på sluttampen och blev riktigt stora och söta med en naturlig koncentration av socker, säger hon.
Sommaren 2023 har varit den fjärde hetaste i Frankrike sedan Meteo-France startade sin verksamhet strax efter andra världskrigets slut. I september uppmättes temperaturer på över 32 grader i regionen.
– Vi är just nu inne i champagnens guldålder. Drycken har fått mognare smak tack vare vårt allt hetare klimat. Det innebär att det blir en bra årgång för champagne drycken, säger Jessica Perrion som ursprungligen kommer från Stockholm.
Hon säger att det egentligen inte finns något att klaga över.
– Vi hade även tur under pollineringen. Just då var både väder och vind perfekt, säger Thierry Perrion som kommer med en skottkärra på vinfältet.
Han kommer för att prata om hur champagnens smak utvecklats under årens lopp.
– Förr hade drycken en hårdare smak och då tillsattes socker, vilket sällan behövs idag. Allt beror på klimatförändringarna som alltså gynnar våra odlingar.
10.000 flaskor
Jessica träffade Thierry Perrion under en resa i Frankrike på 1990-talet. De blev ett par, gifte sig och har tre barn.
Vingården har gått från farfar till pappa och son. När paret producerar cirka 45.000 kilo druvjuice årligen, säljs tre fjärdedelar till traktens stora champagnehus.
Resten sparar de för en egen produktion på cirka 10.000 flaskor och som enbart går på export till länder som Sverige.
Det är endast mousserande vin från Champagneregionen i nordöstra Frankrike som får lov att kallas Champagne i kommersiella sammanhang inom EU, eftersom den har en skyddad ursprungsbeteckning.
I hemlandet bär drycken stämpeln AOC sedan 1936. Det är en kvalitetsgaranti för franska viner.
Över 320 miljoner flaskor champagne producerades förra året, varav 57 procent gick på export.
Ett av de mest kända producenterna är med om att sponsra sommar-OS i Paris 2024.
– Jag blir stolt när jag tänker på att man känner till champagne i hela världen, säger sonen Mattias som kört fram lastbilen och lastar upp skörden.
Ryskt utspel
Vissa länder plagierar dock drycken, som exempelvis Ryssland. När man på de ryska champagnetillverkarnas kommitté häromåret hävdade att rysk champagne håller lika hög kvalitet som den franska, orsakade det ett ramaskri utomlands. Därefter skulle bara ryskt bubblande vin få kallas champagne i Ryssland.
”Putin bekräftar sin makt inför sitt folk”, röt man på den politiska tidningen Marianne, vilket visar vilken stolthet det finns i Frankrike för bubbeldrycken.
– Man kan inte vara annat än chockad. Börjar man stjäla namn som Camembertost och konjak blir det upp och ned för konsumenterna, säger Thierry.
Jean Radvanyi som är knuten till Frankrikes största forskningsinstitut Cnrs säger till LF att produktionen av rysk champagne ökar spektakulärt och att där produceras cirka 250 miljoner flaskor av mousserande vin årligen.
Ut i vinodlingarna
För tillfället syns inte en enda skördearbetare till. Men plötsligt förändras vyn. Efter att ha varit nerhukade på marken, ställer sig den ena efter den andra druvplockaren upp.
På just detta fält är de sju stycken. På andra fält jobbar ytterligare ett tiotal personer.
– Vi har mycket tur, då många druvplockare kommer tillbaka år efter år och de jobbar väldigt bra, säger Jessica.
Några rätar till en stel rygg. Men inte Alicia som under skördetider plockat druvor hos paret sedan sjutton år tillbaka.
– Min rygg mår hur bra som helst även om vi varit uppe i ottan och jobbar på som bara den, försäkrar kvinnan som plockat tiotals kilo druvor denna dag.
Inga skyddsföreskrifter
Men bakom glädjeruset över årets skörd döljer sig samtidigt oro bland många av landets cirka 16.000 champagnevinodlare som ansvarar för över 34.000 hektar i regionen med samma namn.
Sex skördearbetare avled i hjärtattacker under skördetiden i Franrike i år och särkilt i Champagne regionen, meddelar France 3 Regions.
Hettan tros vara orsaken.
”Tragedierna lär oss att säsongsarbetare är hårt utsatta på grund av klimatförändringarna”, skriver dagstidningen Huffington Post.
Enligt sajten novethic.fr har 54 andra personer avlidit på grund av hettan åren 2017-2022.
För tillfället finns inga föreskrifter om vad arbetsgivarna ska tänka på vid extrem hetta. Men reglerna kan komma att ändras och det talas bland annat om att förbjuda utomhusarbete när termometrarna överstiger vissa temperaturer.
– Vi är givetvis medvetna om att vädret inte får bli ”bättre” än så här. Vi måste alla värna om klimatet så klart, säger Thierry och delar ut vatten till arbetarna.
I skuggan står en enorm kylväska med vattenflaskor.
Klimatförändringen oroar på sikt
Men stiger temperaturerna ytterligare kan smaken på champagne skadas. Jessica förklarar att om druvorna exponeras för alltför mycket uv-strålning får de något som motsvarar solbränna.
– För mycket solbränna kan i sin tur skada själva smaken, säger hon.
För att minska koldioxidutsläppen använder flera tillverkare inte längre växtskyddsmedel.
– Det pratas även om att plantera träd för att ge skugga åt vinrankorna, berättar Thierry och säger att även skogsbränder hotar.
I samband med klimatförändringar inom vinsektorn har debatten även kommit att omfatta potatisbranschen. Även där råder stor oro och flera producenter har meddelat att om vetenskaplig forskning inte hade fått fram nya potatissorter, skulle det redan vara omöjligt att odla rotfrukten på vissa håll i landet.
Thierry Perrion inflikar att med mer hetta kan champagnen blir en helt annan dryck om en sådär tjugofem år.
– Då måste vi åka norrut för att plantera våra rankor. Fast i så fall blir det inte längre champagne vi producerar och då går en historisk odlartradition förlorad.
Engelsk champagne?
Ska England bli bubblets förlovade land i framtiden? Bedömare utanför Frankrike tror att konsumenterna om ett par decennier kan komma att dricka engelskt mousserande vin som liknar dagens champagne.
Ungefär 4.000 hektar i södra England och Wales är planterade med vinstockar som står skyddat på sluttningar i söderläge.
Under de senaste femtio åren har temperaturen stigit till nästan samma medeltemperatur i södra England som i franska Champagne. Vidare består jordmånen på många ställen av kalksten som värdesätts i vinodling.
Alko skrev nyligen på sin hemsida att ”nu när klimatet blir varmare utmanar England Champagne, eftersom förhållandena i öns vingårdar redan är överraskande lika. England har blivit ett beaktansvärt land för mousserande viner, med produkter som matchar champagne i kvalitet.”
Fast ökad konkurrens från andra länder tror inte det svensk-franska paret på.
De berättar hellre om flera champagneodlare som prövar nya knep för att fortsätta hålla hög kvalitet på sin champagne. Det skapar hopp i branschen. Sedan 2021 prövas nya vinrankan Voltis. Hittills får producenterna bara plantera den på 5 procent av sin mark.
– Först 2032 ska man avgöra om den håller måttet och når upp till den historiska smaken. Det tar alltså sin gilla tid. Men det visar också att vi producenter tar yrket på högsta allvar, säger hon.