Skogscentralen Dronare
Genom laserskanning kan drönare skapa tredimensionella bilder över stora områden där egenskaper hos enstaka träd framkommer. FOTO: Finlands skogscentral
Tema

Kestotäsmä-projektet påvisar
drönarens möjligheter vid
granskning av skog

Finlands skogscentral undersöker i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT och Metsäteho inom projektet Kestotäsmä hur information som samlas in genom fjärrkartering kan hjälpa Skogscentralen i översynen och granskningar av avverkningar och skogsvårdsarbeten.

Förutom satellitbilder har man inom ramarna för projektet använt sig av drönare för att övervaka skogarna och skogsbruket.

Förra sommaren fotograferades plantbestånd och unga skogar som genomgått plantskogsvård eller första gallring. Nu utreds möjligheten att utöka användningen av drönare.

Trädspecifik information på stora områden

Drönare kan exempelvis användas för laserskanning där teknologin kan skapa tredimensionella punktmoln av bestånden och terrängen, vilket i sin tur ger exakt information om ålder, diameter, höjd och volym hos enstaka träd.

Efter preliminära prover står det klart att metoden i fråga om exakthet kan jämföras med mätningar som gjorts i terrängen, samt att den är effektiv.

– Det verkar som att man i synnerhet vad gäller trädens höjd uppnår samma exakthet vid drönarskanning som vid terrängmätningar. Det har också varit trevligt att se att traditionell drönartolkning för fastställandet av trädens längd bara är något mindre exakt än drönarskanning, berättar Tuomas Korva, som leder projektet Kestotäsmä vid Finlands skogscentral.

En av de största fördelarna med laserskanning är att metoden ger trädspecifik information för större områden och bestånd, vilket inte är möjligt vid terrängmätningar på grund av tids- och arbetsmängdsrelaterade begränsningar. Syftet med Kestotäsmä-projektet handlar uttryckligen om att undersöka olika metoders kostnadseffektivitet och tillgänglighet.

Viltbuskage och naturvårdsträd

Drönaranvändning möjliggör även andra former av informationsinsamling.

– Med hjälp av drönarfotografier och beståndstolkning kan man till exempel se var det finns viltbuskage och grupper av naturvårdsträd. Dessutom kan man observera skyddszoner kring småvatten och andra livsmiljöer. Utvecklingsarbetet i projektet går ut på att identifiera, digitalisera och förmedla information om dessa objekt till skogsägarna och aktörerna i skogsbranschen, berättar Korva.

Projektet Kestotäsmä utgör en del av Fånga kolet-programmet som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Det inleddes våren 2023 och fortsätter till utgången av 2025.