Kasköbanan hotas igen
av nedläggning

Trafikledsverket föreslår igen att Kasköbanan – tågsträckan mellan Seinäjoki och Kaskö – ska stängas. Orsaken är att nödvändiga reparationer skulle bli för dyr. Det trots att varutransporterna har ökat och fabriksinvesteringar på flera miljarder euro planeras i Sydösterbotten.

– Det här börjar bli en riktig långkörare. De senaste åren har har det ett flertal gånger hotats med nedläggning av Kasköbanan trots att det vore ett helt felaktigt beslut. Vi får bara fortsätta kämpa på, säger Patrik Hellman, vd för Kaskö hamn och viceordförande för Södra Österbottens järnvägsförening.

Orsaken till att Trafikledsverket vill stänga Kasköbanan är den stora reparationsskulden. En restaurering av främst undermåliga broar tros kosta över 240 miljoner euro. Vidare hävdas att banavsnittet är olönsamt och därför föreslås nedläggning.

– Trafikledsverket påstår det blir för dyrt att restaurera Kasköbanan. Men med vad jämför man? Det finns många andra banavsnitt med mindre trafik som blivit restaurerade för mer pengar än det. Dessutom hävdar jag att reparationerna inte skulle uppgå till 240 miljoner euro utan landa på kring 210 miljoner euro, säger Hellman.

Motståndet mot en nedläggning av Kasköbanan är enormt i Österbotten och Södra Österbotten. Orsakerna till det är flera. För det första har råvarutransporterna hållits på en högre nivå jämfört med tidigare.

Årligen fraktas cirka 300.000 ton på Kasköbanan och merparten består av massaved till Metsä Groups cellulosafabrik nära hamnen.

Miljardinvesteringar planeras i regionen

Samtidigt planerar Metsä Board att bygga en ny kartongfabrik i Kaskö, vilket ytterligare skulle öka behovet av råvirke och en fungerande järnväg.

– Vi gjorde beräkningar som visar att råvarutransporterna kan öka till 2 miljoner ton om fabriken byggs. Skulle banan vara i bättre skick kunde vi också frakta mer varor på räls till hamnen, säger han.

Investeringar på flera miljarder planeras nu i Österbotten. I Kristinestad finns planer på en vätgasfabrik och i Vasaregionen finns stora planer på fabriker inom batteriindustrin. Investeringar som stärker behovet av fungerande järnvägar i landskapet.

– När skogsindustrin byggde fabrikerna i Äänekoski och Kemi har staten sett till att infrastrukturen fungerar. Med tanke på de miljardinvesteringar som planeras i vår region vore det mycket märkligt att lägga ner infrastruktur. I synnerhet med klimataspekten vore det absurt att lägga ner en järnväg. Vill staten att råvarorna i framtiden ska transporteras på gummihjul? frågar sig Hellman, och tillägger att det skulle betyda kring 700 långtradare till och från Kaskö varje dag.

– Det är inte hållbart eller effektivt ur någon synvinkel, konstaterar han.

En nedläggning av banan vore också förödande för Kaskö hamn som är föreslagen som en hamn med TEN-T-status. Ett krav i statusregelverket är att hamnen är anknuten till en fungerande järnväg.

– Mycket står på spel och en investering i Kasköbanan är det enda rätta. Det vore en investering som betalar sig tillbaka snabbt eftersom tågbanan har en industriell funktion. För att Finland ska uppnå klimatmålen är fungerande järnvägar i nyckelposition, konstaterar han.

Det nya världsläget med krig i Ukraina och Finlands medlemsskap i Nato och försörjningsberedskap ökar också betydelsen av fungerande järnvägar.

– Det är en faktor som vi i dag måste ta med i beräkningarna. Västkustens hamnar med järnvägar har ökat i betydelse vid en eventuell krissituation, säger Hellman.

Banan i kritiskt skick

De senaste åren har Kasköbanan fått respit och tilldelats mindre reparationsanslag. Situationen börjar bli ohållbar och snart kommer det att krävas en grundlig reparation.

– Kasköbanan är i kritiskt skick och det räcker inte längre med nuvarande underhåll. Broar måste bytas och det finns risk för att banan inte kan användas om inget görs.

I egenskap av vd för Kaskö hamn och viceordförande för Södra Österbottens järnvägsförening tycker Hellman att regionens riksdagsmän har lobbat hårt för banan på riksplanet. Det gäller även de ledande tjänstemännen på landskapsnivå.

– Jag tycker våra politiker har kämpat hårt för Kasköbanan och problemet är Finlands stora reparationsskuld. Resurserna är begränsade och dessutom ska det kapas flera miljarder till i statsbudgeten. Läget är utmanande, men ändå vill man bygga helt ny infrastruktur som i praktiken leder till ännu mera skulder att ta hand om. Varför bygga nytt om det inte finns pengar att ta hand om den infra som redan finns, säger han.

Hellman tror och hoppas att staten kommer att ta sitt förnuft till fånga och restaurera Kasköbanan. Det beslutet är i slutändan politiskt och ligger på kommunikationsministeriets bord.

– Det är en politisk dragkamp mellan olika regioner och det är slutligen inom riksdag och regering som man beslutar om vem som får vad. Men jag har förtroende för att våra politiker tar sitt förnuft till fånga och gör rätt saker till slut, säger han.