Den större miljömedvetenhet och det utpräglade klimattänkande som kännetecknar dagens samhälle banar väg för ökat trähusbyggande i framtiden. Det framhåller Kari Saulamo som koordinerar ett utvecklingsprojekt i Österbotten och Mellersta Österbotten.
I början av maj installerade sig Kari Saulamo i sitt nya arbetsrum på Skogscentralens kontor i Vasa. Hans uppgift är att koordinera ett tvåårigt EU-finansierat projekt för ökat trähusbyggande i Österbotten och Mellersta Österbotten.
– Jag är fiskeribiolog till utbildningen och har senast arbetat som handläggare inom Europeiska havs- och fiskerifonden. Jag har varit stationerad på Jord- och skogsbruksministeriet, berättar Saulamo.
Hittills under sin karriär har Saulamo arbetat mycket med havsrelaterade projekt och miljövårdsfrågor. Nu bryter han ny arbetsmässig mark genom att fokusera på trähusbyggandets möjligheter.
Skapa förutsättningar för tillväxt
– Det huvudsakliga syftet med projektet är att skapa förutsättningar för tillväxt och förnyelse inom trähusbyggandet samt knyta kontakter med olika aktörer på fältet. Målet är att sprida matnyttig kunskap och information till byggföretag som är inriktade på trähusbyggen. Även olika underentreprenörer i byggbranschen hör till det nätverk som är vår målgrupp. Under projektets gång ämnar vi också arrangera seminarier och workshops för företag och andra berörda parter. Vi siktar också på att göra studieresor inom landet och utomlands.
I en snar framtid ska en styrgrupp för det österbottniska och mellanösterbottniska utvecklingsprojektet utses. Projektet är för övrigt något försenat. Det skulle egentligen ha inletts ifjol.
– Ambitionen är att ett första gruppmöte ska hållas före midsommar, säger Kari Saulamo.
Trähusbyggenas andel i den finländska höghusvärlden är tillsvidare marginell i förhållande till sten- och betongbyggen. Andelen underskrider för närvarande fem procent.
Inte heller i fråga om byggande av stockhus och mindre hus av trä har någon ökning skett i Finland på sistone, säger Kari Saulamo.
Klimatdiskussionerna skapar nya möjligheter
Den allt större miljömedvetenheten i samhället och de ständigt pågående klimatdiskussionerna skapar dock nya möjligheter och starkare medvind för den här nischen – framför allt på grund av träets viktiga profil som effektiv bindare av kol från atmosfären.
Samtidigt är urbaniseringen i det finländska samhället på uppgång hela tiden. Människor flyttar in till städerna och det behövs mera bostäder. Detta medför också ökad fokusering på och uppmärksammande av trähusalternativet.
– Enligt nya regelverk som träder i kraft 2025 skall man i fråga om energianvändning beakta byggnadsprojektens hela livscykel och inte bara under den tid som de färdiga byggnaderna används, säger Kari Saulamo.
Reglerna för trähusbyggande i större skala har förändrats också på andra punkter, betonar Saulamo.
– Med hänvisning till brandsäkerheten var det tidigare tillåtet att bygga trähus i högst fyra våningar. Numera är gränsen satt vid åtta våningar.
Funktionellt material
Luftkvalitetsmässigt är trä ett funktionellt material i trähöghus. Genom balanserande åtgärder kan man också framgångsrikt förebygga fuktskador.
– Jag har inga exakta statistiska siffror att lägga fram om kostnadsbiten. Men till exempel med tanke på att trävirke har börjat användas alltmer i samband med sociala byggnadsprojekt i Sverige – byggen av höghus och hyreshus – torde det här alternativet inte vara helt oekonomiskt, fortsätter Saulamo.
– Byggandet i trä har varit mera intensivt i grannlandet Sverige än i Finland. Även i Norge har trähusprojekt blivit vanligare.
I Finland har en del städer, till exempel Tammerfors, visat intresse för att satsa mera på trähusprojekt i fortsättningen.
– Inhemska höghusprojekt i trä är aktuella exempelvis i Birkaland. Dessa satsningar har fått mycket medial uppmärksamhet. I Jyväskylä och Rovaniemi har åttavåningshus i trä uppförts. Men överlag är höghusbyggen i 5-6 våningar mera konventionellt här i Finland, säger Kari Saulamo.
– Ett annat mål är att utreda intresset för trähusbyggande bland kommuner i projektområdet och deras planläggningssektioner, tillägger Saulamo.
– Ökat trähusbyggande på såväl större som mindre orter skulle absolut ha positiva effekter på den regionala ekonomin och sysselsättningen, sammanfattar han.