Apf 1
Lars Höök berättade bland annat att Italien använder 16 gånger mera och Spanien 20 gånger mera antibiotika per producerat kilo kött jämfört med Finland. Så numera är han inte lika förtjust i Parmaskinka.
Jordbruk SLC

Jordbruk utpekad miljöbov
men ändå bäst för miljön

Jordbrukets roll beträffande klimatpåverkan diskuterades under ÅPF:s höstmöte, där mediekonsulten Lars Höök, som bland annat varit presschef på LRF i Sverige, presenterade tänkvärda fakta kring köttproduktionens miljöpåverkan.

Redan i sin välkomsthälsning pekade ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulson på det faktum att av de 58,8 miljoner ton koldioxid som Finland enligt Statistikcentralen släppte ut 2016 härstammade endast 12 procent eller drygt 7 miljoner ton från jordbruket. Men en poäng enligt henne är att skogen i stället binder 27,3 miljoner ton koldioxid. 

– Så nästa gång någon klankar på jordbruket kan man kontra med att jord- och skogsbruket egentligen är en miljöräddare i stället för miljöbov.

Berätta att jordbruket är bäst för miljön

Lars Höök, som berättade att han sedan fem år är ”förälskad” i Åland, presenterade siffror kring köttproduktionens miljöpåverkan både i Sverige och globalt.

Både Höök och SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback påpekade att de siffror om utsläpp som miljöorganisationer ofta använder för att anklaga jordbruket är från 2006, trots att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO år 2013 kommit med en betydligt mer nyanserad rapport om jordbrukets roll beträffande utsläpp av växthusgaser.

Mjölkbonden Trygve Sundblom tyckte att de som nu är duktigast på att skapa opinion i miljöfrågor är ”dom som vill skada oss”.

– Men anfall är bästa försvar. Tänker  SLC och MTK på sånt? undrade Sundblom.

Laxåback höll med om att det blir väldigt svårt ”om man hamnar i försvarsposition”.

– Journalister ifrågasätter inte alltid de kritiska åsikter som kastas fram. Därför måste vi inom lantbruket bli bättre på informationsjobbet.

Trygve Sundblom höll med:

– Vi jobbar bäst av alla för miljön och det måste vi berätta.

Korna inte största problemet

Lars Höök påpekade bland annat att det i Sverige år 1930 fanns 104.000 personbilar och 3 miljoner nötkreatur. I år när landets koldioxidutsläpp stiger till 104 miljoner ton finns det 5 miljoner personbilar men ”bara” 1,5 miljoner nötkreatur.

– Är det verkligen korna som är det stora problemet? undrade han.

Hans svar var att korna inte är de största miljöbovarna ens när det gäller metangas. Metan från djur utgör 5 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, medan fossil metan, lustgas och koldioxid svarar för 74 procent. Där ingår då också jordbrukets fossilanvändning av diesel och kvävegödsel med ca 1 procent.

En annan poäng är att metan visserligen är en 28 gånger starkare klimatgas än koldioxid. Men metan har en halveringstid på 12 år och är helt borta efter 50 år. Koldioxiden däremot finns kvar i atmosfären i tusentals år.

I det långa loppet bidrar således koldioxiden mycket mer till jordens uppvärmning än metangasen gör.

Ledande forskare i Sverige drar därför slutsatsen att det behövs ”ett mål för koldioxid som är noll och ett mål för metan som innebär konstanta, men inte för stora utsläpp”.

Utvecklingsländer kan förbättra mest

Sammanfattningsvis konstaterade Höök att 14,5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser år 2010 härstammade från livsmedelsproducerande djur. Endast en tredjedel av metanet kommer från djurhållningen.

80 procent av världens nötkreatur finns i Afrika, Asien och Sydamerika och i utvecklingsländerna är produktionsdjurens utsläpp av växthusgaser per kilo produkt tre gånger högre än i Europa.

– Men det betyder samtidigt att just i utvecklingsländerna finns den bästa utvecklingspotentialen.

Lars Höök påpekade också att nötkreatur kan utnyttja marker som inte går att odla samtidigt som betande djur är viktiga för den biologiska mångfalden.

Friska djur med hög produktion ger ett lägre klimatavtryck, medan vallodlingen medför miljövinster och fungerar som en motor i det ekologiska jordbruket.

– Nordiska vallar med klöver är miljösmarta och betande djur skapar ett öppet och leende landskap.