Lantmäteritekniker Joakim Åkerlund, 53 år, trivs med sitt jobb ute i naturen. Och fritidssysslan som självverksam skogsägare har blivit en både intressant och inkomstbringande bisyssla, som han gärna rekommenderar för andra skogsägare.
– Skogsarbete är bra för både kropp och själ. Timpenningen är kanske inte alltid så bra, men små utgifter blir också som en inkomst, påpekar han.
Redan som ung pojke gillade Joakim i åländska Lumparland att arbeta i skogen. Han gick också skogsarbetarlinjen vid ”Forstis” i Ekenäs. Men då möjligheten att få jobb som skogsbruksingenjör inte verkade särskilt lovande på den tiden han satsade i stället på en utbildning till lantmäteritekniker i Vasa.
– Sen fick jag genast jobb på lantmäteriverket i Mariehamn. Där trivs jag jättebra och kommer nog att stanna till pensioneringen. Men på helger, semestrar och andra ledigheter är arbetet i skogen mitt stora intresse.
Joakim Åkerlund och frun Inger bor i hennes barndomshem i en äkta gammaldags bondgårdsmiljö i Lumparland Svinö.
Både som tonåring och senare som nyutbildad lantmäteritekniker arbetade han på 90-talet extra i Lumparlands skogar och då han fick möjlighet att köpa ett ca 85 hektars skogsområde i Lumparby bestämde han sig tillsammans med frun för att satsa mera på skogsbruket.
Lovande start för frötallsskog
Nu i vinter med ganska utmanande drivningsförhållanden på grund av bristen på tjäle arbetar han med att driva ut ca 400 kubikmeter virke från ett tre hektars skogsskifte där han hade hyrt in maskiner för själva avverkningen.
Tillsammans med Ålands skogsvårdsförenings tekniker har Joakim markerat området som skall avverkas så att fröträd lämnas kvar.
– Om fem år kan fröträden förhoppningsvis sedan avverkas som prima stockar, säger han förväntansfullt.
Förhoppningarna är i alla fall stora, för det angränsande skogspartiet där en liknande avverkning med fröträd skedde för 10 år sedan är nu täckt med fina tallplantor.
– Det här är ett skogsskifte i kuperad terräng med omväxlande berg och ganska mager mark. Och det är bara bra att marken inte är så bördig, för då skulle det mest växa gräs i stället för trädplantor!
Lastvagn med rulldrift
Men även om man hyr in skogsmaskiner för större avverkningar finns det mycket som en självverksam skogsägare kan göra för att öka det ekonomiska utfallet från sin skog.
Och som ny medlem i Ålands skogsvårdsförenings styrelse vill Joakim Åkerlund uppmuntra andra skogsägare att ta ett större ansvar för skötseln av sina skogar.
I ett första skede behövs det inte så mycket mer än röjnings- och motorsåg.
– En bra röjningssåg kostar kanske 800 euro. Men ska du köpa in röjningsarbetet får du inte så mycket gjort för 1.000 euro, säger Joakim.
Han tycker inte att man som skogsägare ska vara rädd för investeringar. Tack vare möjligheten till avskrivningar i beskattningen kan satsningarna i kombination med eget arbete betala sig ganska snabbt. Dessutom är andrahandsvärdet bra på maskiner i gott skick.
Själv sålde han för några år sedan sin gamla skotare och satsade i stället på en vanlig traktor och skogsvagn.
– Traktorn är bättre eftersom den är betydligt mångsidigare och kan användas för till exempel landsvägstransporter. Vagnen är utrustad med så kallad Robson-drift så att man kan få vagnens hjul att driva. Det kan behövas när man kör ut virket i svår terräng.
Satsning på ved och certifiering
En självverksam skogsägare har också bättre möjligheter att dra ekonomisk nyttja av skogsbrukets sidoströmmar.
Brännveden staplar Joakim exempelvis i en skild hög eftersom Åkerlunds värmer sitt stora gamla hus och ekonomibyggnader med ved.
– När andra installerade luftvärmepumpar eller bergvärme bestämde vi oss för att elda med ved. Och det är jag väldigt glad för i dessa tider med skyhöga energipriser. Förra månadens elräkning var bara ett par hundra euro.
Åkerlunds har certifierat sin skog enligt den nya FSC-standarden och det rekommenderar han också andra att göra. Han tycker inte att man ska låta kostnaderna avskräcka.
– Det är ju en engångsavgift och i stället får man bättre betalt för virket. Någon kanske också ser det som en nackdel att certifieringen förutsätter skydd av vissa naturvärden, men det skulle jag ta hänsyn till ändå. Man vill ju samtidigt bevara mångfalden i skogen.
Specialvirke för nya gärdsgårdar
En speciell liten nisch för extrainkomster kan skogsägarna också få genom att ta vara på slanor som behövs för bandfasta gärdsgårdar.
Joakim Åkerlund vill bevara sin bondgårds traditionella stil med gammaldags gärdsgårdar också för betesdjuren som man har inhyrda under sommarhalvåret. Och eftersom han nu har extra gärdesgårdsvirke erbjuder han prima vara åt hugade köpare.
– Man kan få ganska bra betalt för sånt, säger han baserat på egna erfarenheter.
Samtidigt betonar han ändå att allt inte behöver räknas i reda pengar.
– Kanske blir timpengen inte alltid så hög för jobbet i skogen, men då får man räkna in det på nöjes- och trivselkontot. Många undersökningar visar ju hur bra det är för människans välmående att vistas i skogen.