I närmare fyra årtionden har dräneringsteknikern Rainer Rosendahl planerat täckdiknings- och torrläggningsprojekt runt om i svenska Österbotten. I sitt mångsidiga arbete har han bland annat fokuserat på dräneringsbrunnar och sura sulfatjordar.
Ofta har arbetsdagarna tenderat att vara långa och hans arbetsfält har varit geografiskt vidsträckt. Att den nyblivne pensionären Rainer Rosendahl har känt sig lyckligt lottad i sitt yrkesval råder det emellertid inget som helst som tvivel om.
– Jag har verkligen trivts jättebra. Jag har träffat nya människor hela tiden. Jag har på mångsidigt vis fått fokusera på jordbruket i hela Österbotten. Jag har också tyckt om att ta mig an nya utmaningar, säger Rainer som gjorde sin sista arbetsdag på Pro Agria ÖSL den sista april.
– Jag har helt enkelt brunnit för täckdikning, torrläggning och miljöplanering, konstaterar han kortfattat.
Rainer Rosendahl väljer att träda tillbaka från arbetslivet vid 62 års ålder. Han avtackades offentligt med tal och presenter på Pro Agria ÖSL:s årsmöte den 12 april.
– Egentligen lämnar jag yrkesbanan ett år och nio månader för tidigt – så länge som jag har hälsan och fysiken i skick. Det råkar sig faktiskt så att min fru Ing-Mari går i pension på exakt samma dag. Hon har arbetat som kanslist på Närpes högstadium, tillägger Rainer i samma veva.
Inledde sin karriär våren 1981
Rainer Rosendahl utbildade sig ursprungligen till lantmäteritekniker på 1970-talet. Det är inom området täckdikning och torrläggning som han gjort sitt huvudsakliga arbetsmässiga livsverk.
Rainer blickar tillbaka på sin långa karriär i samband med att han ger en intervju till LF i sitt hemmakontor i Närpes.
– Våren 1981 började jag jobba på den dåvarande landsomfattande Dräneringscentralen eller Salaojakeskus vars centrum fanns i Helsingfors. På den tiden fanns det över hundra dräneringstekniker i landet. Idag är antalet nere i ett 30-tal.
– Från 1960-talet fram till början av 1990-talet var täckdikningsverksamheten som allra livligast i det här landet. Arealmässigt kunde arbetet omfatta upp till 40.000 hektar per år jämfört med 8.000-10.000 hektar per år nuförtiden, säger Rainer.
Rainer arbetade 13 år på dräneringscentralen. Därefter fortsatte arbetet i MTK:s regi i ett år innan han anslöts till Pro Agria ÖSL 1996.
– Tidigare handlade det enbart om täckdikning. Med tiden har dräningsteknikerns arbete blivit alltmera mångsidigt. Framför allt grundtorrläggning, miljöplanering och arbete med sura sulfatjordar har lagts till arbetsuppgifterna.
– I takt med att den äldre generation som tidigare skötte förrättningar i samband med torrläggningar har fallit bort har vi fått ett slags disponentroll med uppgift att uppdatera fördelningslängder, utföra terrängsyner och fakturering på uppdrag av ombudsmännen i samband med rensningar av utfallsdiken och bäckar, fortsätter Rainer.
Rainer poängterar att samarbetet mellan olika aktörer inom täckdikningsbranschen har utvecklats enormt mycket sedan 1980-talet.
– Numera samarbetar olika myndigheter, läroanstalter, universitet och andra involverade smidigt. Tidigare drog alla åt olika håll, säger han.
Aqua-projektet ett pionjärprojekt
Rainer Rosendahl lägger spontant ut texten om de viktigaste dräneringsprojekt som han varit med om att förverkliga sedan 1990-talet. Det första stora österbottniska försöksfältet och regleringsprojektet var Aqua som startades 1994 i Perus, Lappfjärd med en grupp frivilliga växtodlare som målgrupp.
– Till målsättningarna hörde att kunna förbättra fuktbalansen i odlingsjorden och minska belastningen på lokala vattendrag genom att få bukt med näringsläckage,med andra ord kväve- och fosforutsläpp. Projektet lyckades väl.
I mitten av 1990-talet inleddes ett start samprojekt med reglering dränering i Söderfjärden. Projektet tillkom på initiativ av lokala jordbrukare vilka beskylldes för att kontaminera Södra stadsfjärde med övergödande näringsämnen. Liknande arbeten skulle senare utföras bland annat längs Solf- och Toby åar samt i Pjelax och Härkmeri.
– De sura sulfatjordarna kom med i bilden efter en omfattande fiskdöd som inträffade 2006 i Larsmosjön, säger Rainer.
Därefter har sura österbottniska sulfatjordar undersökts noggrant från 2010, bland annat i försöksfälten Catermass i Pedersöre, Vimla i Söderfjärden och Precikem i Risöfladan utanför Vasa.
Man strävar efter att påverka sura sulfatjordar genom effektiv underbevattning för att fördröja syresättningen i jordarna. I samband med Precikem-projektet har man tillämpat kalksuspension.
– Sura sulfatjordar är främst förekommande längs kusterna i Finland, med stor utbredning i Österbotten. Kunskaperna om det här ämnet är mest utvecklade i Finland. Också i våra nordiska grannländerna har man kommit igång med kartläggning och forskning kring här fenomenet, säger Rainer.
Rainer berättar att han för fyra år sedan var anlitad som expert i ett motsvarande projekt på den svenska sidan, närmare bestämt i Luleåtrakten.
– 2012 arrangerades för övrigt en internationell konferens, 7th IASSC, om sura sulfatjordar i Vasa. Cirka 120 forskare från hela världen deltog. Söderfjärdens försöksfält var en mycket uppskattad huvudattraktion. Det var en speciell upplevelse, minns Rainer.
Rainer omnämner ytterligare projektet SB Dam (South Bay Dam) i Söderfjärden. Med hjälp av regleringsdamm i utfallsdiken strävar man efter att balansera vattenståndet i området under sommarhalvåret.
– Egentligen går det hela ut på att finna ett slags medelväg i vatten- och miljöfrågan. Med brunnarna kan man antingen magasinera vatten, stänga ut vatten vid behov eller öppna upp för ett större flöde vid behov, säger han.
Rotad i Närpes
Rainer Rosendahl är uppvuxen i Tölby och Pörtom. Sedan början av 1980-talet har han och hans familj sin fasta punkt i Närpes.
– Något eget jordbruk bedriver jag inte. Mina föräldrars jordbruksytor var för små i tiderna. Däremot är trädgårdsodling ett av mina fritidsintressen vid sidan av sjöliv, fotografering och naturvandringar.
– Det känns extra bra att jag kan ge över stafettpinnen till de kunniga kollegorna Mikael, Marcus och Simon vid Pro Agria ÖSL. Jag vill tacka jordbrukare, samarbetspartner, arbetsgivaren och personalen för att givande samarbete genom åren. Jag har verkligen kunnat förverkliga mig och mina ambitioner, säger Rainer Rosendahl.