Följderna av det brittiska utträdet ur EU, Brexit, har lett till sänkta priser på nötkött som de irländska bönderna levererar för export till Storbritannien. Detta alltså trots att Storbritannien inte ens har lämnat EU ännu och importvillkoren fortfarande är de samma.
De irländska bönderna har därför krävt att få kompensation, inte av Storbritannien, vars irrationella beteende är orsak till det läge som uppstått, utan av EU och sitt eget land, Irland. Man talar om en kompensation på 100 miljoner euro varav hälften ska finansieras via EU-kommissionens krisåtgärder och den andra hälften av irländska staten.
Enligt det europeiska nyhetsbrevet AGRAFACTS, lär lantbrukskommissionären i EU, Phil Hogan – från Irland – ha drivit på frågan och bland andra kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker samt budgetkommissionären, snåla Günther Oettinger, lär ha gett sin välsignelse. Det heter enligt AGRAFACTS att krishjälpen till de irländska bönderna är under beredning och att ett förslag om en lösning ska presenteras under de kommande veckorna.
Bönderna har tydligen redan blivit halvt lovade att de ska få pengarna inom några månader. Bondebasen Joe Healy vill rentav ha en kompensation motsvarande 100 euro per huvud för slaktade tjurar och kvigor. Det skulle motsvara ett medeltal av förluster per djur som sålts till slakterierna efter britternas omröstning i juni 2016.
Vidare hänvisar de irländska böndernas talesmän till att bondekåren har en del räkningar att betala till bankerna, bland annat för foderförsörjning och att de därför måste få ut en kompensation så fort som möjligt.
I spekulationen ingår också att EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan kanske ändå lämnar kommissionen i höst. Det skulle möjligtvis göra det lättare eller mera hygieniskt att genomföra paketet. Phil Hogan har dock också efterlyst dokumentation eller pålitliga beräkningar på förlorade inkomster.
Dessutom är det inte bara uppfödare av biffkor som har förlorat inkomster utan också exempelvis fjäderfäuppfödare. Stödet skulle utbetalas som ett krisstöd men i landsbygdsutvecklingsprogrammets regi. Det är sedan tidigare delvis finansierat av EU, delvis av medlemsstaterna.
Det är i sig helt smart av de irländska bönderna att de har lyckats skapa aktualitet kring frågan inför EU-valet. Det är inte heller så att man inte skulle unna bönderna hjälpen. Det kan tvärtemot ha prejudicerande inverkan, så att bönder i andra länder kunde få möjlighet för liknande initiativ, när de blir i behov av det.
Överhuvudtaget är man ju inställd på att främja riskhantering och inrikta stöd på krisåtgärder i det kommande CAP27, som också landsbygdsutvecklingsprogrammet är en del av.
Men …
EU beslöt kring slutet av 2014 om ett krispaket för att lindra följderna av sitt eget beslut, det vill säga sanktioner mot Ryssland, som svarade med förbud mot livsmedelsimport från EU. Ett paket på 200 miljoner euro i hela unionen för både mjölkproducenter samt frukt och grönsaksproducenter blev resultatet efter mycket lobbande och hårda förhandlingar.
Av medlen tillföll sammanlagt en snes miljoner Finland. Tack vare nationella pengar blev summan till de finländska bönderna större, men jämför man med de förluster som exportstoppet ledde till, kan man knappast ens tala om ett samband.
Exporten till Ryssland stannade av med en gång och ledde till årliga förluster på hundratals miljoner euro allena för den finländska mjölkproduktionen – för att inte tala om exporten av svinkött, som dock redan låg nere före bojkotten, samt potatis.
Till saken hör att det var ett politiskt beslut i EU på grund av Rysslands agerande mot Ukraina, som ledde till förlusterna. Beslutet var säkert berättigat, men EU ansåg sig inte ha råd att ta de ekonomiska konsekvenserna av det.
I och med de nya tongångarna kring kompensation till Irland som en följd av Brexit har tänkesättet kring krishjälp möjligtvis ändrats och bra så. Har vi månne mer kompensation i Finland att vänta på grund av den ryska importbojkotten?