FN:s klimatpanel IPCC:s rapport Climate Change and Land som publicerades förra veckan visar att markanvändningen står för cirka 22 procent av de globala klimatutsläppen. Radikala åtgärder behövs för att öka jordens kolsänkor och förändra markanvändningen så att uppvärmningen av klimatet skall stanna vid det i Parisavtalet överenskomna 1,5 grader.
Ett av fokusområdena för Finlands del är förutom skogen även myrarna och torvmarkerna och deras funktion som kolsänkor. Torvtäkterna hör globalt sett till de stora utsläppskällorna.
Rapporten, som SLC:s ordförande Mats Nylund överlag beskriver som både balanserad och holistisk, visar på att det inte finns en gemensam metod som passar alla. Olika länders ekonomiska, sociala och politiska förhållanden måste beaktas och åtgärderna kommer följaktligen att se olika ut i olika länder.
– När vi har ett narrativ som ofta fokuserat till exempel enbart på ett minskat köttätande, så håller det streck globalt. Men det är en enorm skillnad på om man äter kött från finska djur som ätit vall och inhemska proteingrödor eller brasilianskt kött, där man skövlat regnskog för att odla fodersoja. I Finland är det inte köttproduktionen som är den stora boven utan vår utmaning är myrmarkerna.
I rapporten står det inte heller på ett enda ställe att man skall sluta äta kött, utan uppmaningen är ett ökat intag av vegetabilier. Eller för att citera en medlem i en av IPCC:s arbetsgrupper Debra Roberts: ”En balanserad diet som innehåller växtbaserad mat såsom fullkorn, baljväxter, frukt och grönsaker, samt animaliska födoämnen som producerats hållbart i system med låga växthusgasutsläpp, ger stora möjligheter för en anpassning till och ett begränsande av klimatförändringen.”
Finland har ett globalt ansvar
Johanna Buchert, generaldirektör för Naturresursinstitutet, framhåller att markanvändningssektorn innehåller nycklarna till lösningen då det gäller klimatuppvärmningen.
– Ett hållbart jord- och skogsbruk spelar en avgörande roll då det gäller att öka kolsänkorna och uppnå klimatmålen. Vi har ett globalt ansvar att hitta lösningar och Finland har mycket att ge på den här fronten eftersom vi är framstående inom både forskning och teknologi, konstaterar Buchert.
Tuomo Kalliokoski, forskare på Helsingfors universitet, understryker att minskningen av användningen av fossila bränslen fortfarande är det allra viktigaste när det gäller att bromsa klimatuppvärmningen.
– Markanvändningssektorn är utmanande eftersom den både orsakar utsläpp och skapar kolsänkor.
Kalliokoski betonar att det som fungerar på ett ställe i världen, inte nödvändigtvis fungerar på ett annat.
– Forskarna i rapporten är ense om att man måste ha en holistisk syn på problematiken och att åtgärderna är väldigt kontextspecifika.
Han varnar för att dra snabba slutsatser och påpekar till exempel att omfattande bioenergi- eller beskogningsprojekt lätt kan öka riskerna för negativa effekter på markekosystemet.
Också konsumenterna kan påverka
Det finns dock enligt Kalliokoski flera effektiva åtgärder som inte har negativa effekter på vare sig ekosystemen eller matsäkerheten. Bland dem kan nämnas minskat matsvinn, en diet med mer frukt och grönt samt en hållbar råvaruanskaffning.
Vi har idag globalt sett tillgång till mer mat än någonsin tidigare, men den är ojämnt fördelad och cirka 30 procent av maten går till spillo i form av matsvinn. Därtill ger själva livsmedelshanteringen mycket större utsläpp än själva matproduktionen, så även här finns mycket att göra.
Sebastian Hielm, livsmedelssäkerhetsdirektör på Jord- och skogsbruksministeriet, kommenterar att vi i Finland fortfarande äter alldeles för litet frukt och grönsaker och för mycket salt och hårda fetter. Nu skulle det behövs incitament för en ökad konsumtion av frukt och grönt.
– Vi har redan i många år efterlyst momsfrihet på frukt och grönsaker, säger han och kastar bollen vidare åt miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna).
Skogen måste skötas aktivt
Då det gäller ett hållbart skogsbruk påminner Mats Nylund att för att skogen skall vara en effektiv kolsänka, måste den skötas aktivt.
– Låter man bli att avverka så är skogen inte längre en kolsänka utan kan till och med bli en utsläppskälla. Man måste avverka i skogarna så att de hålls friska. Annars blir resultatet lätt sjukdomsangrepp och som en följd av det ökar risken för skogsbränder, som i Kanada och Sibirien där stora skogsarealer brunnit.
Åren 2017 och 2018 har utsläppen från skogen i Kanada varit större än utsläppen från all annan verksamhet i landet, som en följd av att över 1 miljon hektar brann ner.
– Det är korrekt att det krävs snabba åtgärder för att stävja klimatuppvärmningen, men ännu viktigare är att de åtgärder som vidtas är de rätta. Finland kan fungera som ett föredöme bland annat då det gäller att motverka skogsbränder, säger Nylund.
Han nämner också SLC:s samarbete med Baltic Sea Action Group där man tillsammans arbetar för en ökad kolbindning i marken i projektet Carbon Action – kolpiloten.
– Ökad kolbindning betyder högre mull- och humushalt, vilket i sin tur gör att bördigheten ökar. Projektet har mottagits mycket positivt av våra medlemmar och här kan vi alltså få en win-win situation.
I sammanhanget kunde också Finland som EU-ordförandeland spela en viktig roll som förebild då det gäller ökad kolbindning inom jordbruket.
