Forsoksdag
Försöksdagen på Stor-Sarvlaks gård i Lovisa avslutades med en runda bland försöksrutorna. En nyhet på försöksfältet är ett samarbetsprojekt för Norden och Baltikum för att snabbt observera svampsjukdomar, Spotit.
Jordbruk

Intressant försöksdag på Stor-Sarvlaks

Nylands Svenska Lantbrukssällskaps Patrik Erlund inleder försöksdagen på Stor-Sarvlaks gård i Lovisa med att sammanfatta växtperioden hittills. Vädret är som vanligt samtalsämnet nummer ett och i år är det förstås torkan som intresserar.

– Torkan har ju varit extrem i år. I regnmängder ligger vi långt efter det så kallade det historiska medeltalet. Och maj månad var ju både torr och varm.

Erlund visar en bild han tog vid försöksdagen på Stor-Sarvlaks 2016.

– Gulnande grödor och i synnerhet korn som kämpar mot vätan, så olika kan det vara.

Varma år gynnar skadeinsekter och det här året har det förekommit rätt så rikligt med bladlöss. Ofta kommer bladlössen med varma luftströmmar från sydligare breddgrader. Rödsot i havre är en sjukdom som sprids med bladlössen.

– Det är fråga om en virussjukdom som sprids med bladlössen och från de plantor som angrips kommer det praktiskt taget ingen skörd, säger Erlund.

Nya odlingsmetoder i bruk

Tony Hydén håller föredrag om Lappträsk Farmarnas nya odlingsmetoder. Han inleder med att räkna upp orsaker till varför man försöker och vill ändra sina odlingsmetoder.

– Nu för tiden förekommer det mer och större regn, 85 procent av åkerarealen vi odlar är lerjordar, vi kör svämgödselspridning på varje hektar, vi har mycket vårsådd med körning över fältet då det är speciellt känsligt för packning. Och dessutom stiger medelskördenivån för långsamt, säger han.

Nu har man satt upp nya mål för arbetet med att ändra odlingsmetoderna.

– Vi vill förbättra markstrukturen, öka humushalten, förbättra genomsläppligheten och vattenhushållningen överlag, öka antalet maskar i jorden, vi ska producera biomassa bland annat genom att dessutom odla mellangrödor (fånggrödor), säger Hydén.

Målen hoppas man kunna nå genom att göra ett antal konkreta förändringar i odlingen. Och de flesta av dem kräver omsorgsfull planering och framförhållning.

– Vi använder oss av blockodling, fastslagen växtföljd, ökad odling av övervintrande grödor, odling av mellangrödor, växttäckta åkrar även på vintern och så kör vi mindre på skiftena nu, säger Hydén och fortsätter:

– För att etablera en hektar använder vi nu mindre än 14 liter per hektar. Tidigare använde vi 25 liter per hektar för etableringen.

Försöken i nyckelroll

Tony Hydén sammanfattar Lappträsk Farmarnas nya odlingsmetoder. Planeringen för de kommande åren är viktig. I och med att man har en fastslagen växtföljd blir det ändå lättare att planera och alla som jobbar med och på ett visst skifte vet på så vis vilken gröda som odlas där nästa år.

– Vi sparar arbetstid, kväve i form av handelsgödsel, växtskyddspreparat och bränsle.

Samtidigt stiger åkerns mullhalt, man binder kol, antalet maskar ökar, åkrarna bär bättre och vattenhushållningen blir bättre. Det som ändå är ett faktum att det blir svårare att snabbt reagera på marknaden med en fastslagen växtföljd.

– Som jag ser det är det egentligen det enda negativa med vår strategi, säger Hydén.

Lappträsk Farmarna försöker nu bland annat få reda på vilka mellangrödor som fungerar bäst för dem, hur man ska gödsla våren efter en kvävefixerande gröda, hur man ska odla för att snabbt öka antalet maskar i jorden samt vilka växter som snabbt förbättrar markstrukturen.

Och för att komma någon vart med det måste man utföra försök. Hydén berättar om ett försök man höll på Pockar gård 2016.

– Vi hade det på hemåkern på Pockar gård och där har vi testat olika mellangrödor med olika jordbearbetning och olika produktionsgrödor efter det.

Försöksdagen på Stor-Sarvlaks gård i Lovisa avslutades med en runda bland försöksrutorna. En nyhet på försöksfältet är ett samarbetsprojekt för Norden och Baltikum för att snabbt observera svampsjukdomar, Spotit.

– Det är ett mycket intressant försök som vi hoppas kan ge konkret nytta åt odlare i framtiden, säger NSL:s försöksledare Patrik Erlund.