Lpx 70376
I tyskt kalkonkött påträffas tidvis ännu rester av kolistin, som är ett viktigt så kallat reservantibiotikum. FOTO: Landpixel
Jordbruk EU

Insatsen av antibiotika
minskar i EU-länderna

Insatsen av antibiotika till boskap inom jordbruket fortsätter att minska i de flesta europeiska länder, men spridningen mellan länderna är ännu stor. Norge, Island, Sverige och Finland använder sedan länge minst antibiotika inom boskapsskötseln.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har igen presenterat sin årliga rapport om försäljningen av antibiotika för boskap som används som produktionsdjur i Europa. Det senaste resultatet visar situationen år 2020 i 31 länder.

Den så kallade Esvac-rapporten om användningen av antibiotika inom den europeiska djurmedicinen började offentliggöras 2011. Syftet var att åskådliggöra de stora mängder antibiotika som vid den tidpunkten ännu östes över boskapen i vissa länder.

Knappt tio år senare konstaterar EMA att situationen har förbättrats i Europa som helhet. Sedan 2011 har användningen minskat med en dryg fjärdedel. Men det betyder inte att situationen skulle vara tillfredsställande.

Stora skillnader mellan EU-länderna

För att förbrukningen av antibiotika under olika år ska vara jämförbar, ställer EMA försäljningen av antibiotika i proportion till antalet djur. För ändamålet har en populationskorrigerande enhet utarbetats (population correction unit, PCU).

Som vanligt råder det stora skillnader mellan de olika europeiska länderna. De nordiska länderna har sedan 2011 konsekvent toppat förteckningen över länder där antibiotika entydigt används för att förebygga risken för djursjukdomar.

I årets Esvac-rapport ligger de nordiska länderna ånyo i täten. Efter Island och Norge följer Sverige, Finland och Danmark med låga koefficienter för försäljning av antibiotika i förhållande till den nationella djurpopulationen.

De baltiska länderna håller sig numera också väl framme i statistiken med låga siffror. Ett gott värde noteras dessutom för Storbritannien och icke EU-landet Schweiz. Österrike klarar sig hyggligt i jämförelsen och Tyskland har kännbart förbättrat sina positioner.

Omvänt noterar EMA också en rad värstingar. Kroatien, Polen, Cypern och Spanien dominerar negativtabellen. Italien, Rumänien och Ungern hör också till de EU-länder som borde bättra sig för att ta sig ur den negativa antibiotikaligan.

I flera stora EU-länder är det fortfarande vanligt att medicinera hela djurgrupper med antibiotika, vanligen genom att sprida antibiotikan via foder eller vatten. Tekniken ger små möjligheter till individuell anpassning av medicineringen.

De nordiska länderna skiljer sig dessutom från mängden genom att använda penicillin som antibiotikum. Penicillin har ett smalt spektrum med en begränsad påverkan av resistensläget. I många stora länder är tetracykliner med brett spektrum vanligast.

Användningen är liten i Finland

Enligt Livsmedelsverket såldes under fjolåret mindre antibiotika för djur än någonsin tidigare i Finland. Antibiotikaresistens har bakterier som isolerats från djur har i regel varit låg, även om förhöjd resistens ibland har påträffats hos vissa bakteriearter.

Sedan 2011 har den totala försäljningen av antibiotika till djur i Finland minskat med en dryg fjärdedel. Den största delen av all antibiotika ges till enskilda djur såsom också är fallet i de övriga nordiska länderna.

Andelen tredje generationens cefalosporiner och fluorokinoloner är extremt liten i sammanhanget. Dessa typer av antibiotika är viktiga inom behandlingen av infektioner hos människor.

Det långsiktiga arbetet för att förebygga djursjukdomar med måttlig insats av antibiotika återspeglas också i resistensläget för bakterier. I Finland har antibiotikaresistens knappast alls påvisats hos bakterier som förorsakar sjukdomar hos djur.

Läs också: Veterinärer får använda reservantibiotika för djur