Skördesäsongen närmar sig och det är igen på sin plats med några reflektioner över marknadssituationen inför skördesäsongen 2024.
Vetepriset i Finland ligger idag på 185 euro per ton (se tabell) vilket är cirka 50 euro per ton lägre än ifjol samma tid. För två år sedan låg priset på hela 320 euro per ton.
Samma tid i fjol var det också möjligt att göra ett terminskontrakt på vete för årets skörd till priset 232,25 (10 euro under vetefuturen sept-24). För den aktiva odlaren finns det således verktyg för att hantera prisrisken, men fortsättningsvis är det relativt få som utnyttjar möjligheten. Här finns ännu mycket att utveckla för hela spannmålskedjan för att utveckla marknadsmekanismerna så att de gagnar alla parter.
Parisbörsens pris på kvarnvete nådde sin topp i slutet av maj då priset ännu låg på 275 euro per ton men efter det har det varit nedgång i priserna på världsmarknaden när årets skörd från Svartahavsområdet tagit plats på marknaden. Även en god majskörd i USA pressar priserna. FOB priset, det vill säga priset lastat i fartyg i hamnen, på ryskt vete (12,5%) 230 USD sätter i dagsläget grundnivån på världsmarknaden.
Hur länge mollstämningarna håller i sig är förstås ett frågetecken, vissa ljusglimtar om en positivare prisutveckling i slutet av året finns i luften. Det beror på att slutlagren i de åtta viktigaste exportländerna krymper för tredje året i rad, vilket kan öka efterfrågan på ett positivt sätt i slutet av året. Lagren i dessa länder har kommit ner från 64 miljoner ton till 53 miljoner ton.
Europeiska vetemarknaden är i en slags vänta och se läge, speciellt gällande kvaliteten på grund av det regniga skördevädret. Enligt Agritel som citerar France Agrimer var 67 % av vetet i Frankrike skördat i slutet av juli. Dagens börsnotering ligger på 220 euro per ton, vilket är cirka 10 euro lägre än ifjol samma tid.
I ögonen fallande är nu hur mycket de inhemska priserna har tappat i förhållande till börspriset. För närvarande ligger vi hela 35 euro per ton under börspris jämfört med plus 1 euro per ton ifjol. Förklaringen hittas i att skördeutsikterna i Finland ser tillsvidare normala ut, situationen ifjol var en helt annan när totalskörden landade på 2,9 miljoner ton. En ”normal” skörd beräknad med årets arealer och tio års medelskördar för vete, råg, korn och havre landar på 3,4 miljoner ton spannmål. Det innebär i praktiken en betydande förstärkning av vår spannmålsbalans. I tabellen har jag kalkylerat att slutlagret av spannmål 1.7. 2025 skulle förstärkas med cirka 340.000 ton jämfört med i år då slutlagret hade ett minusförtecken på cirka 160.000 ton.
Naturresursinstitutet Luke presenterade nyligen uppskattningar, baserade på satellitbilder tagna under tiden 1.5–15.7, där man beräknade att hektarskördarna av all vårsäd skulle vara 5–20 % större jämfört med medelskördarna för hela landet. Luke gör en skördeuppskattningsförfrågan två gånger per år. Den första publiceras 16.8 och den andra 20.9. Om uppskattningarna baserade på satellitbilder håller streck sätter det hård press på de finländska spannmålspriserna om inte spannmålsexporten lyckas kompensera för överubudet.
Observera att kommentaren avspeglar situtationen 5.8.2024.