Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget fram till 2027 slutade som väntat utan resultat efter förra veckans maratonmöte. Klyftan var för stor mellan de sparsamma medlemsländerna och de östliga EU-länderna, som kräver en ymnigare budget.
I centrum stod Österrike, Sverige, Danmark och Nederländerna, som vill betala högst en procent av BNI. Brexit får inte spränga långtidsbudgeten, löd deras budskap till EU-rådets ordförande Charles Michel.
I det motsatta lägret barrikaderar sig sjutton länder i Öst- och Sydeuropa, som kallar sig ”sammanhållningens vänner”. Länderna med Ungern, Polen och Tjeckien i spetsen, vägrar att pruta på sina sammanhållningsstöd.
De sparsammaste fyra medlemsländerna håller fast vid sina krav att EU-budgeten inte får överstiga 1,0 procent av BNI. Tyskland hör i princip till samma grupp, men har signalerat en viss kompromissberedskap. Det förutsätter i så fall inbesparingar inom jordbruket.
Ett kompromissförslag från rådet försökte i slutskedet locka EU-församlingen att enas om 1,069 procent av BNI. Men förslaget blev inte långlivat mot bakgrunden av de starka motsättningarna mellan de olika intressena.
Macron försvarade EU:s jordbrukspolitik
Sist men inte minst försökte Frankrikes president Emmanuel Macron skaffa fram vissa förbättringar inom jordbrukets budget. Därmed skulle det nuvarande förslaget för direktstöden höjas med två miljarder euro.
I gengäld måste emellertid en halv miljard euro strykas inom marknadsordningarna och i synnerhet säljfrämjande åtgärder. En framgång noteras ändå för landsbygdsstöden, som kunde höjas med 2,4 miljarder euro, utöver förslaget.
Ur finländsk synpunkt kan detta bokföras som en liten förbättring. Finland ställde sig i stort sett i mitten, med sitt krav på 1,05 procent. Finland eftersträvar en kompromiss som beaktar landsbygdens utveckling.
Macron prisade själv sin insats för jordbruket under mötet. Jag lyckades driva igenom de första förbättringarna för CAP, fastslog han. Den franska presidenten var trots detta alla annat än nöjd.
Den gemensamma jordbrukspolitiken ska inte behöva lida för brexit, underströk han. Jordbrukets budget är fortfarande otillräcklig för att täcka utmaningarna under de kommande åren, fastslog Macron.
Irland hör inte oväntat till de länder som går emot nedskärningar inom jordbruksbudgeten. Irlands premiärminister Leo Varadkar inskärpte att Irland inte kan stöda en långtidsbudget som minskar anslagen med 14 procent.
Ungerns premiärminister Viktor Orban lade under toppmötet eftertryck bakom sina fordringar på tillräckliga medel. De sjutton medlemsländerna kring Ungern kräver 1,3 procent av BNI för sin medverkan till budgetförslaget.
Blicken riktas mot Tyskland
Situationen är med andra ord låst. EU-rådets ordförande Charles Michel ska fortsätta sina informella samtal med medlemsländernas delegationer. Några nya tecken på kompromisser är ändå inte i sikte.
EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn sade vid sitt tillträde förra hösten att han inte förväntar sig en snabb lösning på budgetfrågan. Enligt Hahn löper samtalen vidare i kulisserna men snabba ryck är inte att vänta.
EU-parlamentet har inte visat några tecken på att lämna sin position. Parlamentet kräver en ordentlig budget som bygger på 1,3 procent av BNI. Parlamentet vill bibehålla eller till och med stärka jordbrukets anslag. Kommissionen föreslår 1,114 procent av BNI.
Mycket tyder på att budgetfrågan får vila fram till hösten, då Tyskland tar över värdskapet för EU. I de politiska kretsarna seglar samtidigt en viss oro upp, mot bakgrunden av den förvirrade inrikespolitiska situationen i landet.
Kriserna inom regeringspartierna CDU och socialdemokraterna har allvarligt påverkat den politiska processen i Tyskland. Inte ens förbundskansler Angela Merkel är suverän längre. Frågan om Merkels efterföljare lamslår politiken. Det kan också kasta skuggor över EU.