Den stora klimatkonferensen i Madrid avslutades på söndagen utan några större framsteg, trots förlängd tid. Tidigare i veckan enades EU-länderna på sitt rådsmöte med stor möda om klimatneutralitet i medlemsländerna fram till 2050.
I Madrid måste behandlingen av flera kärnfrågor bordläggas och deltagarländerna fick nöja sig att ta mindre ambitionsrika beslut. Den chilenska miljöministern och COP25-ordföranden Carolina Schmidt avslutade maratonkonferensen på söndagen.
Deltagarländerna noterade i alla fall betydelsen av att höja de nationella klimatmålen. Men FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vädrade offentligt sin besvikelse över de minimala framstegen.
Enligt Guterres missade den internationella gemenskapen en unik chans att visa ett större engagemang för kampen mot klimatkrisen. Han uppmanade ändå mänskligheten att fortsätta jobba för det viktiga målet att sänka utsläppen.
Brasilien håller på sitt
Å andra sidan fanns ett antal tekniska frågor på agendan. Sammanlagt 120 länder har accepterat klimatneutralitet fram till 2050, vilket kunde bokas som en framgång. Antalet stater i den så kallade ”Climate Ambition Alliance” har därmed fördubblats.
Regeringarna hänvisar till den klyfta som råder mellan nödvändiga och faktiska åtgärder i syfte att förverkliga klimatavtalet från Paris. Kampen mot uppvärmningen borde därför intensifieras till högsta möjliga ambitionsnivå.
Kritik riktades också mot utsläppsrätterna från Kyotoprotokollet och deras fortsatta giltighet. Motstånd mot en avskaffning av rätterna kom emellertid från Brasilien, USA, Australien och Indien.
EU kritiserade detta med motiveringen att mekanismen riskerar att underminera överenskommelsen från Paris. Motiveringen var de många kryphålen i systemet, som bland annat ökar risken för dubbel redovisning.
EU och Brasilien stod så långt från varandra att en kompromiss inte ansågs vara möjlig. Förhandlingarna ska nu fortsätta på klimatkonferensen i skotska Glasgow i november nästa år.
Motigt också på EU-toppmötet
EU-toppmötet i Bryssel förra veckan gick också i klimatets tecken. Medlemsländerna diskuterade bland annat målet för klimatneutralitet fram till 2050. Alla länder var emellertid inte med på noterna. Förhandlingarna blev svåra.
Till en början ställde Tjeckien, Ungern och Polen egna villkor. De tre länderna är beroende av kol och krävde tydliga medgivanden om kompensationer från EU. De motiverade sitt krav med de höga kostnaderna för en omställning.
Den polska premiärministern Mateusz Morawiesci invände att en energiomställning blir betydligt dyrare för Polen än för alla andra medlemsländer. Det är inte rättvist, underströk den polska delegationen, som vägrade att underteckna ett sådant beslut.
Till slut kunde i alla fall 26 av de 27 medlemsländerna acceptera beslutet om klimatneutralitet. Som enda land handlade Polen fram ett speciallov, som tillåter landet att uppfylla målet i sin egen takt.
EU-rådet debatterade också långtidsbudgeten för 2012-2027 utan framsteg. De 27 länderna enades om att EU-rådets nya ordförande, Belgiens förra premiärminister Charles Michel, ska leda de fortsatta samtalen. Han efterträder polacken Donald Tusk.