30835122803 F0Def81Efe O
Afrikansk svinpest har delvis hamnat i skuggan av coronaepidemin, trots att virussjukdomen är mycket farlig för hela tamgrisnäringen. En minskad vildsvinsstam är en av åtgärderna för att försöka hindra smitta. FOTO: LWR
Jordbruk

Information en av nycklarna
för att hindra ASF i Finland

Fallen av virussjukdomen afrikansk svinpest (ASF) i Tyskland har blivit en obehaglig påminnelse om konsekvenserna ifall sjukdomen skulle konstateras också i Finland. I arbetet med att försöka hindra epidemin från att spridas listar Ari Berg, verksamhetsledare för Suomen Sikayrittäjät, tre åtgärder: Minskad vildsvinsstam, information till resenärer samt ett effektiverat smittskydd på gårdsnivå.

Ari Berg berättar att Suomen Sikayrittäjät under de senaste två åren haft huvudfokus på att minska vildsvinsstammen och är mycket nöjd över att man genom aktiv jakt har kunnat göra det.

– Via ett utvecklingsprojekt har vi betalat 100 euro till jaktföreningarna per fällt och undersökt vildsvin. Projektet har fått god respons bland jägarna, som verkar ta det som en fosterländsk gärning att på det här sättet försöka minska risken för ASF-smitta.

I Finland har det hittills i år fällts 668 vildsvin (1.1-6.10.2020).  Av dessa fälldes större delen, 413 stycken, i sydöstra Finland nära ryska gränsen.

Människan största potentiella smittspridaren

Trots att vildsvin utgör en betydande risk för spridning av ASF så utgör människan den allra största risken. Smittan kan komma via kontaminerad mat, kläder, skor eller livsmedel.

Ur tamgrisnäringens synvinkel är information till allmänheten därför ytterst viktig. Information till resenärer ges i hamnar, på tåg, flygplatser, vid gränsstationer och framöver också på rastplatser, med hjälp av informationstavlor och broschyrer.

– Det värsta scenariet är att ASF skulle konstateras i Finland och spridas till produktionsdjur, säger Berg. 

I det förebyggande arbetet på gårdarna används i Finland en helt ny applikation där man utvärderar sjukdomsrisken på gårdsnivå. Metoden, som är utvecklad i Belgien, går under namnet Biocheck UGent.

Ett annat pågående projekt är det så kallade Suojaa SiKana, som är ett skyddsprogram ämnat för gris-, kyckling-, kalkon- och äggproducenter. Utvecklingsprojektet pågår till slutet av 2022 och initiativet kommer från näringen själv.

Asf1
Ari Berg är nöjd över att man genom aktiv jakt har kunnat minska vildsvinsstammen. Han betonar ändå att människan utgör den största risken då det gäller smittspridning. ARKIVFOTO

Krävande jakt

Enligt färska undersökningar har vildsvinsstammen överlag minskat i Finland under den senaste tiden. Stammen är störst vid östgränsen, men där är också jakten mest effektiv, enligt Berg.

Vildsvinet är ett klokt djur som är krävande att jaga. Man har försökt sig på så kallad stängseljakt, men metoden används inte i stor utsträckning i Finland trots relativt goda erfarenheter.

– Stängseljakt är ett effektivare och säkrare sätt än att skjuta djuren fritt och därför är den här jaktformen av intresse på områden där det finns mycket vildsvin, som i östra Nyland och Kymmenedalen samt södra Karelen. Vi vill gärna uppmana till stängseljakt och är färdiga att bistå jaktsällskapen med detta, säger Berg.

För närvarande förekommer ASF inte i närheten av gränsen på den ryska sidan, varken i St Petersburg eller mellan St Petersburg och gränsen.

– Däremot utgör trafiken mellan Tallinn och Helsingfors en smittrisk via resenärer. Man skall inte heller glömma att vildsvinet simmar. Visserligen är det osannolikt att de skulle simma över Finska viken, men ett dött djur kan i teorin komma flytande, säger Berg.

Övningar skapar beredskap

Överinspektör Hanna Lounela vid Livsmedelsverket berättar att man redan länge samarbetat med både andra myndigheter, näringen och olika intressegrupper för att bekämpa ASF.

– Vi håller kontinuerligt gemensamma beredskapsövningar för att alla skall veta hur man handlar i fall av konstaterad ASF-smitta. I år går övningshelheten under namnet Potsi2020 (potsi är ett gammalt karelskt ord för gris) och omfattar en helhet på nio övningar.

På grund av det rådande coronaläget utförs övningarna som så kallade skrivbordsövningar runt ett virtuellt bord.

Övningsdagarna har hittills handlat bland annat om djurregistren och om kommunikation. I kommunikationsövningen deltog representanter för ministeriet (JSM), Livsmedelsverket, Regionförvaltningsverket, Djurens hälsa ETT samt även köttindustrin. Nästa vecka ordnas en övningsdag som gäller slakterier och senare under hösten ordnas regionala övningar på olika håll.

Samarbetet mellan de nordiska och baltiska länderna kring ASF fungerar enligt Lounela bra och sker inom ramen för samarbetsgruppen Nordic-Baltic veterinary contingency group.

Hittills har inget nordiskt land drabbats av ASF. I Estland konstaterades sjukdomen första gången år 2014 och den förekommer också i Lettland och Litauen.

– Därför kan vi lära oss av de baltiska ländernas erfarenheter, säger Lounela.

Läs också: ÖSP uppmanar jägarkåren att vara vaksam på vildsvin