Den 21 mars gick startskottet för ett fördjupat samarbete mellan hushållningssällskapen i Sverige och Finland under en heldagskonferens på Åland. På programmet stod diskussioner kring insatser som starkt kan bidra till bättre livsmedelsförsörjning och försörjningsberedskap.
Pandemin, kriget i Ukraina, torka och översvämningar har visat på stor sårbarhet hos viktiga samhällsfunktioner de senaste åren. Ett antal utredningar och strategiska diskussioner står högt på agendan hos regeringen både i Sverige och Finland.
De ca 50 representanterna för hushållningssällskapen som möttes i Mariehamn var dock eniga; vi måste agera nu.
Tillsammans har hushållningssällskapen i Sverige och Finland cirka 1.700 medarbetare som möter 85-90 procent av Sveriges och Finlands lantbrukare. De känner bönderna, gårdarna och marken. Hushållningssällskapen besitter den kunskap, de personalresurser och det unika nätverk som behövs för att förbättra ländernas respektive förutsättningar.
Krävs också finansiering
Men det behövs också finansiering, en fråga som Dan Ericsson, statssekreterare på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet i Sverige, tog med sig.
– Det är oerhört betydelsefullt med samsyn och samverkan i frågor som rör vår försörjningsberedskap och det här är ett välkommet initiativ. Finland och Sverige har mycket gemensamt och är på många sätt beroende av varandra. Vi har allt att vinna på att samarbeta kring dessa frågor, säger Dan Ericsson, som välkomnar förslag på åtgärder.
Att Finland ligger före Sverige i frågor som rör inhemsk livsmedelsförsörjning och beredskap är ingen hemlighet. När Sverige drog ner på sitt civilförsvar i Kalla krigets efterdyningar valde Finland att inte göra så, och de är idag bättre rustade inför kriser och hot. Men de är också beroende av Sverige för sin livsmedelsförsörjning.
De finska hushållningssällskapen har modeller för att analysera, medvetandegöra och säkra försörjningsberedskapen på gårdsnivå, men saknar idag bra verktyg för att tydliggöra försörjningsbalansen på by- och kommunnivå. Detta har hushållningssällskapen i Sverige tagit fram i form av tjänsten Försörjningsbalans Kommun.
De svenska hushållningssällskapen ser behovet av att lyfta beredskapsfrågor på gårdsnivå, direkt mot lantbrukaren.
Lantbrukets lönsamhetskris ett verkligt hot
Vikten av att arbeta tillsammans kring beredskapsfrågor understryks av Tuomo Mäenpää, beredskapschef på Försörjningsberedskapscentralen i Finland som också var på plats:
– Vid försörjningsarbetet är det viktigt med samarbete samt utvidgning av gemensamma perspektiv. Det är även viktigt att identifiera gemensamma hot, där en av de viktigaste är lantbrukets lönsamhetskris. Om grunden för livsmedelsförsörjningen, det vill säga primärproduktionens lönsamhet, inte kan höjas till en nivå som motsvarar behovet, kan kontinuiteten av primärproduktionen äventyras i bägge länderna.
Konferensen resulterade i ett antal konkreta förslag på åtgärder att tillsammans ta vidare; kunskapsutbyte kring befintliga tjänster, identifiering av viktiga funktioner, kartläggning av försörjningsbalanser på kommun-, by- och gårdsnivå, liksom analys av resursbehov på gårdsnivå likväl som till livsmedelsindustrin.
Vidare kan hushållningssällskapen kartlägga och säkra jordbruksmark, liksom bistå med beredskapsinsikter och utbildningsinsatser. Hushållningssällskapen bidrar löpande med kunskap och fakta till myndigheter och arbetar aktivt för inhemsk lönsam primärproduktion, som får anses vara nyckeln till ökad självförsörjningsgrad och i förlängningen innebär trygghet och framtidstro.