Senast i augusti börjar det bli dags att överväga sådd av höstgrödor. Höstvete och råg är de givna spannmålsslagen här i Finland, men också höstoljeväxter, höstrågvete och höstkorn odlas här.
Förra hösten såddes 24.500 hektar höstvete och 19.800 hektar råg som tröskas nu i höst. Över höstoljeväxterna har vi i nuläget inga uppgifter, men i fjol var det 2.200 hektar. Odlingen av höstrågvete och höstkorn är marginell, men på SLC:s verksamhetsområde har man odlat höstrågvete i östra Nyland och höstkorn i västra Nyland och Åboland.
Hösten i fjol var ändå sällsynt olämplig för etablering av höstgrödor. Här i södra Finland var det så pass regnigt att fönstret för sådd, under augusti och september månader, enbart handlade om några dagar. Som jämförelse kan nämnas att arealen höstvete året innan var 39.500 hektar. Vi vet, och till den del vi inte vet så kan vi anta, att det finns förhållandevis lite höstsäd att tröska i år.
Det förhållandevis låga marknadspriset på råg är också en sak som tärt på intresset. De odlare som ändå gjorde terminskontrakt på råg redan sommaren 2019 får dock ett skäligt pris också för den råg de tröskar nu i höst.
Efterfrågan på och marknadsmekanismerna för råg är speciella. Det är en odlingsgröda som enbart odlas runt Östersjön och marknaden för en finländsk odlare är så gott som enbart inhemsk och dessutom tämligen sluten. Därför lönar det sig att redan vid sådd ha kontrakt på rågen man odlar.
Höstvete är igen en global gröda. Våra odlarkollegor i de flesta andra länder innehar tyvärr ett hopplöst försprång när det gäller skördenivå på höstvete, man kan bara avundsjukt titta mot Baltikum, Danmark eller varför inte Frankrike.
Men höstvete är ändå en gröda som också här i Finland går att så rätt så sent på hösten och som trots allt har en bättre skördepotential än vårvete. Höstvete kommer det sannolikt att odlas allt mer av i Finland i framtiden när vårt klimat blir gynnsammare på grund av klimatförändringen. Just nu är ändå inte marknadspriset på vete tillräckligt bra för att täcka våra produktionskostnader och det är förstås ett problem.
De allmänna fördelarna med höstsådda grödor jämfört med vårsådda är just den högre skördepotentialen, att man får en tidigare mognad och därmed får i gång skördandet tidigare, förfruktsvärdet samt det att man har ett växttäcke på åkern under vintern. Det sistnämnda får man ju som odlare ett särskilt stöd för och det bör också vara positivt för kolbindningen.
I den ekologiska odlingen, där många vårsådda grödor är rätt så utsatta för såväl ogräskonkurrens som skadegörare, hinner höstgrödor växa till sig under hösten då groningsförhållandena är bättre och trycket från ogräs och skadegörare lägre. När våren och försommaren sedan kommer är plantorna redan tämligen tåliga.
På gårdsnivå kan man hitta mer driftsmässiga fördelar som att arbetstopparna jämnar ut sig. Vid etablering av höstgrödor är det också lättare att använda sig av och mylla in stallgödsel än på våren. Höstgrödor tenderar att ha längre halm vilket kan vara nyttigt på en husdjursgård.
Höstgrödorna har sin plats i växtodlingen. Tack vare att de bidrar till ett växttäcke under vintern har de därtill en miljömässig konkurrensfördel jämfört med vårsådda grödor, en konkurrensfördel som dessutom är mångfacetterad. Med allt bättre och för 2020-talets väder- och klimatförhållanden allt lämpligare sorter kommer skördepotentialen för de höstsådda grödorna bara att öka.