Under högsäsongen kan priserna på växthusgrönsaker variera mycket och snabbt. För att sprida riskerna satsar Rickard Sigg, säsongsodlare i Pjelax, på att odla flera olika sorter. Hittills har säsongen varit ganska stabil.
– I det här växthuset odlar vi orangea och röda pärltomater, vilket är våra huvudsort i år. I ett annat har vi San Marzano och så har vi också mindre odlingar av körsbärstomat, spetspaprika, gurka, bifftomat och rund tomat som komplement. Jag eftersträvar alltid att ha många olika sorter, säger Richard Sigg.
Sigg är en av många säsongsodlare i Närpesnejden, det vill säga odlare som producerar grönsaker från våren till sen höst. Säsongsodlare har ingen belysning under vintermånaderna till skillnad från året runt-odlarna.
– Även vi har haft planer på att satsa på året runt-odling och investera i större och modernare anläggningar, men de senaste åren har satsningen lagts på is. Den främsta orsaken är energikrisen och de höga elpriserna. På grund av osäkerhet har vi valt att inte ta för stora risker och med facit på hand känns det som rätt beslut, säger han.
Men Sigg konstaterar i samma andetag att säsongsodling i mindre skala samtidigt innebär mindre inkomster. Volymerna som produceras är mindre och ett gissel för den inhemska växthusproduktionen är att det stora utbudet under säsong ofta medför att priserna pressas nedåt.
– Man kan karikera och hävda att jag som säsongsodlare börjar plocka mina grönsaker när priserna faller och stiger igen när produktionen avslutas. Som säsongsodlare åtnjuter man inte de bästa priserna, men samtidigt har vi inte heller de högsta kostnaderna, förklarar han.
Inte utrymme för stora investeringar
Något utrymme för stora investeringar har inte funnits under de senaste åren.
– Likt många andra företagare får vi kämpa och jag skulle inte bara så där investera i exempelvis en ny traktor. Men under årens lopp har vi investerat i växthusen och förbättrat produktionen. Bland annat har vi bytt ut trägångar mot betong och förbättrat värmerören. Så våra anläggningarna i gott skick, säger han.
Och fortsätter:
– Men trots att lönsamheten kunde vara bättre så bär den sig och jag kan försörja familjen. Jag tycker om arbetet trots att jag bara har lön under ungefär halva året, säger han.
Vilka investeringar finns på önskelistan?
– Jag skulle gärna bygga nya sociala utrymmen. Och så skulle jag gärna investera i en hjullastare och en ny förvaringshall. Det återstår att se hur de blir med det i framtiden.
De största utmaningarna för säsongsodlarna är de stigande energipriserna. Trots att ingen produktion sker vintertid ska växthusen börja värmas i början februari när nya plantor tas in.
– Vi värmer våra växthus med torv och flis, varav torven ger bäst effekt. Men på grund av den huvudlösa torvpolitiken har kostnaden per megawatt stigit mycket och uppvärmningen har blivit mycket dyrare de två senaste åren. Att använda enbart flis skulle bli för dyrt eftersom effekten är sämre. De höga uppvärmningskostnaderna har dragit ner på lönsamheten mycket, menar han.
Bokslutet görs i höst
Hur har förutsättningarna varit hittills i år för säsongsodlarna? Sigg konstaterar att det är svårt att dra några slutsatser ännu utan det brukar han göra först när säsongen avslutas i november.
– Först då brukar jag räkna på hur det har gått. Det är också svårt att säga något exakt nu eftersom jag har flera olika sorter. På en del ligger jag efter medan det har gått bättre för andra. I år inleddes säsongen trögt och då var priserna högre, men som alltid kommer de ner när produktionen når sin topp, säger han.
Följer du som säsongsodlare hela tiden med veckopriserna och förändringar där?
– Jag brukar inte följa med veckopriserna utan ser mera till resultaten för hela säsongen. Då är det lättare att se vilka produkter som gick bäst och vilka som gick sämre. Sett till hela säsongen brukar prisbilden jämna ut sig så man ska inte stirra sig blind på veckopriser för som odlare blir man bara arg när de faller plötsligt, svarar han.
Tredje generationen
Rickard Sigg är tredje generationens växthusodlare. Hans farfar Ingmar inledde verksamheten och pappa Håkan fortsatte fram till 2014 då Rickard tog över. I dag odlar han på en yta av 4.642 kvadratmeter i fem olika hus. Han konstaterar att mycket har förändrats de senaste tjugo åren.
– Förr var vi en av de största säsongsodlarna i nejden och då fanns det hundratals säsongsodlare. I dag är andelen betydligt mindre i takt med att året runt-odlingen har byggts ut mycket. Jag lyfter på hatten åt de som vågat satsa och jag tror och hoppas att det finns utrymme för både säsongs- och året runt-odlare i framtiden.
Säsongsodlingen inleds i medlet av februari-mars. Då tas plantorna in och värmen i växthusen skruvas upp. Själva produktionen av grönsaker kommer igång på allvar i maj och under sommarmånaderna når den toppen. Under högsäsongen har företaget fyra anställda och han får också hjälp av sin far i det dagliga arbetet.
– Vi producerar så länge plantorna orkar med och i vanliga fall brukar vi kasta ut dem i oktober eller november. Då fortsätter året runt-odlarna medan vi säsongsodlare avslutar produktionen och utbudet minskar, förklarar han.
Under perioden december till januari arbetar Sigg med underhållet av växthusen. – För att hålla kostnaderna nere brukar jag eftersträva att åtgärda sådant som gått sönder på egen hand.
Sigg är delägare i andelslaget Närpes Grönsaker, som hans farfar var med och grundade 1957. Merparten av produktionen levereras till packeriet medan han också har satsat på direktförsäljning på gården.
– Det känns bra att ha andelslaget i ryggen. Närpes Grönsaker har gjort många bra satsningar på senare år och satsat mycket på produktutveckling och investerat i verksamheten. Men jag tycker också om att ha direktförsäljning och vi har en trogen kundkrets som handlar här på sommaren.
