Opinion

Ledaren: Hög tid för EU att tillåta gensaxen

På onsdagen offentliggjorde Nobelkommittén vid Kungliga Vetenskapsakademien årets Nobelpris i kemi. Pristagarna är Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna som har upptäckt ett av genteknikens intressantaste verktyg just nu, gensaxen CRISPR/Cas9.

Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har närmast revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan på sikt till och med bota genetiska sjukdomar. Gensaxen har helt enkelt tagit livsvetenskaperna in i ett nytt tidevarv.

För att kunna ta reda på hur liv är uppbyggt och fungerar behöver forskare förändra gener i celler. Tidigare var det här tidskrävande och ibland omöjligt. Med hjälp av gensaxen går det numera att förändra livets kod inom loppet av några veckor.

I ett minst sagt banbrytande experiment programmerade Charpentier och Doudna om gensaxen. I sin naturliga form känner gensaxen igen DNA från virus, men de båda forskarna kan påvisa att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod.

Sedan Charpentier och Doudna upptäckte gensaxen CRISPR/Cas9 2012 har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka.

Inom jordbruket och växtförädlingen har gensaxen självfallet en enorm potential. Trots det klassificerar EU gensaxen alltjämt som genmodifiering (GMO) och det är förbjudet i EU. Till skillnad från genmodifiering så tillför man med gensaxen ändå inte något som helst transgent material.

Det låsta läget på EU-nivå har pågått länge och kan bland annat spåras till ett starkt motstånd hos Tysklands miljöministerium och landets gröna politiker. Enligt EU-domstolen ska alla genredigerade organismer passera EU:s stränga tillståndsprocess för GMO.

Många andra länder, med Nederländerna i spetsen, har igen förespråkat gensaxen. I fjol somras gick växtforskare från 117 europeiska institutioner, i ett öppet brev till EU-parlamentet och -kommissionen, ut med kravet på grönt ljus för gensaxen.

Men EU är inte ensamt här i världen och till exempel USA tillåter redan gensaxen utan förbehåll. Om det låsta läget i EU fortsätter ännu en tid finns det en stor risk för att EU-området körs förbi och glöms bort för gensaxens del.

EU:s nya gröna giv kan ändå vara det som pressar fram en förändring. Det centrala är att jordbruket inte kommer att klara sina åtaganden för ett bättre klimat utan nya verktyg. Fram till 2030 ska insatsen av pesticider sänkas med 50 procent. Användningen av gödselmedel ska minska med 20 procent. Utsläppen av näringsämnen, framför allt kväve och fosfor, ska sänkas med 50 procent. Vi är många som frågar oss hur det ska gå till.

FN:s klimatpanel efterlyser samtidigt en så kallad uthållig intensifiering för det globala jordbruket och växtförädlingen tilldelas en nyckelroll i sammanhanget.

En återgång till alternativa odlingsmetoder räcker inte för att trygga ett jordbruk som förväntas producera livsmedel för en växande befolkning. Nya gentekniska metoder, i synnerhet gensaxen CRISPR/Cas9, kan bidra till att förädla fram härdigare växtsorter som skonar jordbruksmarken. Och de sorterna ska bland annat klara av att växa och producera med lägre nivåer av växtskyddsmedel.

EU:s ständiga hänvisning till försiktighetsprincipen är inte längre tidsenlig. Nu behöver EU:s jordbrukare få tillgång till alla redskap i dagens verktygsback.