Det var rentav ett historiskt möte som hölls i Vanda lantbruksmuseum den 7 april. Då samlades nämligen SLC Nylands första fullmäktige för sitt första möte.
Bakgrunden är den stadgeändring som skedde i slutet av förra året då förbundets beslutsorgan indelades i styrelse och fullmäktige. Arbetsutskottet slopades och ersattes alltså av ett fullmäktige med representanter från alla lokalavdelningar. Fullmäktige utövar den strategiska ledningen och är ett forum för lantbrukspolitiska frågor. Fullmäktigeledamöterna fungerar som kontaktlänk mellan förbundet och dess lokalavdelningar. Hanna Westman från Kyrkslätt har valts till ordförande för det nya fullmäktige.
Hanna Westman inledde sitt första fullmäktigemöte med en överblick av den pågående krisen i världen och hur den påverkar lantbruket i form av minskad produktion, ökade risker och ökad sårbarhet.
– Om man ska se något positivt i den här krisen så är det att allmänheten åtminstone i viss mån fått upp ögonen för hur viktigt vår självförsörjning är. Inhemsk mat kommer att behövas och uppskattas också i morgon, slog Westman fast.
Westman tangerade också krispaketet på cirka 300 miljoner som regeringen beviljar för lantbruket.
– Vi får vara tacksamma för krispaketet, men det löser inga problem på sikt, sa Westman.
Dividender täcker underskott
På mötesagendan fanns de stadgeenliga mötesärendena med årsberättelse, bokslut och frågor i anslutning till sommarens SLC-kongress på Åland.
Förbundets ekonomi väckte diskussion innan förbundsstyrelsen beviljades ansvarsfrihet. Den ordinarie verksamheten har i flera år varit förlustbringande och täckts av avkastning från placeringsverksamheten, inklusive försäljningsvinster. I fjol gjorde SLC Nyland ett underskott på drygt 70.000 euro. Medlemsavgifterna täcker endast drygt 40 procent av förbundets kostnader.
– Det är oroväckande att verksamheten går på minus och är beroende av dividendintäkter, kommenterade Christian Nyholm från Ingå lokalavdelning.
Han fick medhåll av SLC:s förbundsordförande Kristian Westerholm som ansåg att det finns skäl att införa höjningar i medlemmarnas arealavgifter.
Kritik från Raseborg
Kritik mot SLC:s styrelse riktades i form av två motioner från Raseborgs lokalavdelning. Den ena yrkade på att SLC bör ha en egen jurist och krävde en utredning över varför den tidigare juristen sagts upp. Den andra motionen yrkade på att medlemmarna borde få bättre insyn i förbundets och styrelsens verksamhet genom en öppnare kommunikation. Lokalavdelningen i Raseborg ser en oroväckande trend där medlemmarna inte vill engagera sig eftersom de inte känner till bakgrunden till beslut eller vet vad styrelsen jobbar med.
SLC:s styrelse förbereder ett svar på motionerna som behandlas på SLC:s kongress på Åland i slutet av juni.
Förbundskongressen är SLC:s rådgivande organ som fastställer de allmänna riktlinjerna och principerna för förbundets verksamhet – men det är också en tillställning som ger möjlighet till umgänge med kolleger från hela Svenskfinland. Kongressen är öppen för alla.
– Vi hoppas att tröskeln att delta ska vara så låg som möjligt. Man behöver inte vara utsedd representant för att delta, påpekar Kristian Westerholm.
Kongressen ordnas vart tredje år på olika platser i Svenskfinland. På programmet på Åland står förutom mötesdagen också gårdsbesök och festmiddag med dans och underhållning.
Ahlberg premierades
Trädgårdsföretagare Kaijus Ahlberg som driver Ahlbergs trädgård i Sibbo premierades med Finlands vita ros ordens förtjänstkors för att han aktivt ställt upp och fört trädgårdsföretagarnas talan på olika plan i över tjugo år. I motiveringen sägs att han på ett sakligt och positivt sätt fört fram trädgårdsodlarnas och primärnäringens situation och arbete för en hållbar och högklassig produktion för media samt i kontakter till myndigheter och beslutsfattare.
– Intressebevakning är som ett maratonlopp utan slut, smålog Kaijus Ahlberg när han tacksamt tog emot uppvaktningen.
Ahlberg har också aktivt deltagit i utvecklandet av Finlands första foodhub, Nylands mat, som är en närmatstjänst i huvudstadsregionen.
Maria tar över efter Bjarne
SLC Nylands långvariga verksamhetsledare Bjarne Westerlund avtackades med SLC:s förtjänstmärke i guld som erkänsla för en mångårig verksamhet ”som på ett bestående sätt gagnat producentorganisationens strävanden och hela lantbruksnäringen”. Bjarne Westerlund har valts till ny direktör för Finska Hushållningssällskapet i Åboland och kommer att tillträda sitt nya jobb i mitten av maj.
– Du har haft ett enormt tålamod, kommit överens med alla, varit aktiv i konsumentfrågor och jobbat hårt för att få till stånd en fungerande marknad, sa Kristian Westerholm när han överräckte förtjänsttecknet.
Bjarne Westerlund har jobbat för de nyländska böndernas väl och ve i 28 år. Han började rentav sitt värv innan Finland gick med i EU vilket ger ett visst perspektiv.
Westerlunds efterträdare som verksamhetsledare heter Maria Munck-Pihlgren. Hon är utbildad agroforstmagister från Helsingfors universitet men jobbar för närvarande som klasslärare vid en skola i Esbo. Munck-Pihlgren har tidigare vikarierat Bjarne Westerlund och har också jobbat i tre år på Landsbygdens Folk.
– Nu vill jag inte längre skriva om vad andra gör utan nu vill jag göra själv, skrattar Maria Munck-Pihlgren, redo att kavla upp ärmarna.
Krispaket med villkor
Centralförbundsordförande Mats Nylund avrundade mötet med en lantbrukspolitisk översikt. Liksom Hanna Westman tog han fasta på regeringens krispaket som beviljats lantbruket. Nylund konstaterade att endast två tredjedelar av krispaket kommer in på jordbrukarnas konto medan den resterande delen används till indirekta åtgärder, bland annat för att främja hållbarhet på sikt.
– Det är priset vi får betala och ett resultat av politiskt arbete. Det är frågan om vettiga åtgärder men det är inget krisstöd, sa Nylund.
Han nämnde att en del av pengarna kommer att användas som utvecklingsprojekt som främjar övergång till alternativa energikällor och exempelvis investeringsstöd för rötningsanläggningar.
Det som syns som direkt stöd på jordbrukarnas konto är en sammanlagd summa på 45 miljoner euro för energiskatteåterbäring och den summan betalas ut i juli.
– Det kommer i praktiken att motsvara ungefär den pott man fick i februari som återbäring av energiskatt, sa Nylund.
Han påpekade att det i den här lönsamhetskrisen är avgörande att producenten får ut ett skäligt pris från marknaden.
– Intresset för spannmålsodling står och faller med lönsamhet, sa Nylund.