SLC:s skogsombudsman Anders Portin förutsåg en lysande framtid för miljökonsulter när han presenterade EU:s nya restaureringsprogram och naturvärdeshandel på Ålands skogsvårdsvårdsförenings vårmöte i Mariehamn. Samtidigt passade han på att uppmana de åländska skogsägarna att vara uppmärksamma på möjligheter att tjäna pengar på miljökompensation och också försäkra sig om att priserna blir marknadsmässiga.
Föreningens ordförande Johan Mörn konstaterade att ”gräddan” och ”A-laget” i det åländska skogsbruket var på plats när han hälsade de 40-talet mötesdeltagarna välkomna. Han lyfte också fram en liten ljusglimt för skogsägarna.
– Rotpriserna har höjts så nu är prisskillnaden jämfört med fastlandet inte lika stor som förr, påpekade han.
En annan positiv sak är att röjningarna nästan slog rekord i fjol och att angreppen från granbarkborren har minskat så mycket att det enligt föreningens verksamhetsledare Torbjörn Björkman i år kanske inte behöver placeras ut fällor för att hålla koll på populationen.
Å andra sidan finns det tecken på att nya skadeinsekter kan bli ett hot mot åländska tallar.
Och stormen Hannes vållade de sista dagarna i december på vissa håll så stora skador att de bör redas upp före sommaren för att förebygga nya insektsskador.
Maratonlopp i Asien
Känt sedan tidigare är att de åländska skogarna efter den svåra stormen Alfrida den 1 januari 2019 har den sämsta tillväxten i hela landet och Björkman berättade att den största uthålliga årliga avverkningsmängden i de åländska skogarna enligt den senaste riksskogstaxeringen har minskat från 350.000 kubikmeter (RST 12) till 241.000 kubikmeter (RST 13).
– Ganska mycket, konstaterade Torbjörn Björkman, som hade laddat upp inför årsmötet med att springa sitt tionde och enligt egen utsago sista maratonlopp i Tokyo.
Under tolv år han han avverkat maratonlopp i USA, Europa och Moskva och nu senast alltså också i Asien.
Föreningens bokslut för 2025 visar ett underskott på drygt 17.000 euro som Björkman tyckte var ”onödigt stort”.
– Så ibland måste vi höja avgifterna, men det blir inga stora höjningar, lovade han.
Nya stadgar slopar suppleantposterna
En nyhet som påverkar framtiden är mötets beslut att ändra stadgarna så att det inte längre väljs personliga suppleanter för styrelsens medlemmar.
– Vad är det för vits med suppleanter när vi har duktiga styrelsemedlemmar som alltid deltar i mötena, motiverade Björkman.
De nya stadgarna ska ännu godkännas på höstmötet och sedan väljs enbart ordinarie styrelsemedlemmar för 2027.
Svaga tecken för stigande rotpriser
SLC:s skogsombudsman Anders Portin som går i pension senare i år berättade att han under sitt förmodligen sista ”officiella” besök på Åland hade haft en fin dag både i skogen och på sjön tillsammans med Björkman och Johan Mörn.
I sin skogspolitiska översikt konstaterade han att efterfrågan på virke i fjol var en fjärdedel mindre än året före, men påpekade också att det nu syns försiktiga tecken på en uppgång när virkeslagren på rot har minskat.
– Men priserna för massaved har sjunkit åtta månader i rad.
Portin fokuserade på Finlands nationella restaureringsplan för skog, som enligt EU:s restaureringsförordning från 2024 måste vara klar i månadsskiftet augusti-september i år.
Planen görs upp av en ledningsgrupp som leds av miljöministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets kanslichefer. Under den finns en styrgrupp som består av enhetschefer från fem ministerier samt fem undergrupper med sakkunniga som har sötvatten, marin respektive urban miljö, jordbruksmiljö och pollinatörer samt skogsnaturen som teman.
Naturvärdeshandeln har blivit ny ”snackis”
Beträffande skogen måste det göras ett index för vanliga skogsfåglar samt dessutom för de sex indikatorerna stående död ved, liggande död ved, andelen skog med ojämn åldersstruktur, skoglig konnektivitet vilket handlar om sammanhängande skogsstruktur, andelen skog dominerad av inhemska trädslag samt trädartsdiversitet.
Också för jordbrukets del är det obligatoriskt med ett fågelindex. Dessutom krävs index för fjärilar samt andelen jordbruksmark med hög mångfald landskapselement.
Däremot bestämde den finländska styrgruppen redan i september i fjol att både för skogens och jordbrukets del välja bort indikatorn för organiskt kol i marken.
Eftersom man inte kan räkna med att varken EU-kommissionen eller finska staten betalar för restaureringskalaset har naturvärdeshandeln blivit vad Portin kallade ”nästa snackis”.
– Det här kan bli en potentiell inkomstkälla för markägare och ett avtal behöver inte ens betyda strikt skydd. Men det är viktigt att få avtal verifierade av myndigheter och miljöministeriet har redan gjort en databas för det här, berättade han.
Miljökompensation tvång för köparen?
Samma dag som Portin höll sin presentation på Åland informerades om den första naturvärdeshandeln i Finland där S-gruppen i norra Karelen köpte ett 12 hektar stort skogsområde.
Gruppens målsättning är att i PR-syfte kompensationsköpa 500 hektar skog runt om i Finland och skogsombudsmannen uppmanade både enskilda skogsägare och skogsvårdsföreningen att hålla ögonen öppna för motsvarande möjligheter på Åland och även följa med den prisnivå som utvecklas.
Byteshandeln innebär att ersättande naturvärden ska tryggas i samma region samt på samma biotop och Anders Portin förutspådde gyllene tider för miljökonsulter när naturtyper ska värderas.
Han påpekade också att naturvårdslagen från 2023 redan stadgar om frivillig kompensation, men bedömer det som ”mycket troligt” att nästa regering fattar beslutet att kompensation blir obligatorisk för köparen men frivillig för markägaren.
– Men pilotprojekt behövs och sådana är också på gång, förklarade han.
Förbjudet störa fåglar under häckningen
Portin tog också upp EU:s fågeldirektiv, som påverkar sommaravverkningar eftersom det innebär ett förbud mot att avsiktligt döda fåglar, förstöra bon och störa dem under häckning.
Direktivet förutsätter att avverkaren på förhand gör en bedömning av behandlingsområdets fågelfauna och vidtar lämpliga åtgärder.
Men i den nya skogslagen kommer det enligt Portin att klart skrivas ut att det räcker med vanlig skogsdata som grund för bedömningen.
I bördiga lövträdsdominerade skogar samt kärr och strandskogar förbjuds drivning mellan 15 april och 15 juli, men man får ändå köra igenom förbjudna områden på befintliga stråk.
I skogslagen kommer man också att skriva in att markägaren alltid har rätt att få information om fågelarter på sin egen mark.
– Och enligt ett utslag från EU-domstolen räcker det att markägaren före en avverkning uppger att man är medveten om att fågelbon kan förstöras. Och det här gäller alla fågelarter och inte enbart de som klassats som hotade, påpekade Portin.
Han konstaterade att domstolens utslag från augusti 2025 nu har gjort fågeldirektivet från 1979 så aktuellt.
Växande frustration bland skogsägarna
Efter presentationen undrade Brage Eklund från Eckerö hur länge skogsägarna får bestämma om sina egna skogar.
– I början sades det att skogspolitiken skulle skötas nationellt, men nu kommer EU hela tiden med nya beslut och direktiv som också berör skogen, sammanfattade han förmodligen många skogsägares åsikter.