En byhandbok som förser ortsbor och inflyttare med både allmän och byspecifik information. Det hoppas man kunna förverkliga framöver inom ramen det fleråriga Leaderprojektet Lande-Bo som drivs i Aktion Österbottens regi.
Ett utannonserat diskussionsmöte om landsbygdsutveckling på Kilen i Sideby den 16 maj gick tyvärr ortsborna förbi helt och hållet.
– Den här tiden på året har folk svårt att hitta tid. Det är vårbruk och andra sysslor som är aktuella, kommenterar Kristinestadsbon Dennis Rundt som leder Medborgarforum i Kristinestad och anordnar kurser i närdemokrati på det lokala medborgarinstitutet.
Avsaknaden av mötesdeltagare till trots diskuterade några Aktion Österbotten-representanter, Rundt, Henriksdalsföretagaren och byföreningsprofilen Erik Tasanko och några personer till kring olika frågor med anknytning med landsbygdsutveckling i södra Kristinestad.
Byhandbok skulle bidra till öka lokalkunskapen
Projektledaren Frida Lähdesmäki på Aktion Österbotten presenterade i samband med sin översikt av Leaderprojektet Lande-Bo ett påtänkt byhandboksprojekt.
– Byhandboken skulle innehålla allmän information om allemansrätten och olika råvaror som finns tillgängliga i naturen, till exempel bär, svamp och fisk samt eventuellt också olika matrecept.
Dessutom skulle det finnas en byspecifik del med information byns service, badstränder, fiskeställen och så vidare plus återkommande lokala evenemang och fester under olika årstider. Kontaktuppgifter till lokala service- och tjänsteproducenter kunde också ingå.
– Det bör avgöras huruvida byhandboken ska publiceras i digital form eller i pappersform. Det skulle onekligen vara enklare att redigera digitalt material, säger Frida Lähdesmäki.
Det skulle alltså gälla att engagera och knyta olika Kristinestadsbyar och deras föreningar till det önskade handbokprojektet och även koppla informationen till Kristinestads stads hemsida, konstaterade mötesdeltagarna.
– Via en portal borde det gå att printa ut handboksmaterialet varje årstid och fästa det vid kalendern. Det vore ett gott alternativ för äldre personer som inte är så datoriserade, säger Erik Tasanko.
Lande-Bo-projektet startades för övrigt 2016 som ett integrationsprojekt för landsbygden i kölvattnet efter den stora flyktingvågen på hösten 2015.
– Projektet pågår till 31 december 2019, men avsikten är att ansöka om finansiering för att kunna förlänga projekttiden, säger Mathias Högbacka, verksamhetsledare på Aktion Österbotten.
Högbacka påpekar bland annat att man via ökad lokalkännedom kunde slå ett slag för ökad närturism.
Vad gäller inflyttade personer kunde det utredas vilka slags förändringar de önskar se i sina respektive byar, framhölls det under diskussionen.
– Den klassiska talkoandan har försvagats mycket i vårt område på senare tid. Samtidigt vet många invandrare inte ens vad som avses med själva begreppet – att folk samlas frivilligt och tar hand om gemensamma angelägenheter, säger Härkmeribon Agneta Teir som är medlem i stadsstyrelsen i Kristinestad.
Utflykter till skarvöar kunde ordnas
Byarna i södra Kristinestad har under lång tid präglats av utflyttning och befolkningsminskning. Området har idag en sammanlagd befolkning på cirka 1.500 invånare.
Med tiden har bybutiker, bankkontor och annan vardagsservice har blivit alltmer sällsynta fenomen i den här kommundelen. I praktiken är det bara den yttersta byn Sideby som fortfarande har tillgång butiks- och bankservice.
Hur kan man då bidra till att bromsa den negativa utvecklingen i södra Kristinestad?
Dennis Rundt fäster vikt vid viktiga faktorer som att etablera starka bygemenskaper och åstadkomma tillräcklig politisk delaktighet på det lokala planet.
– Ofrånkomligen är det byborna själva som bör ta initiativ och ansvara för utvecklingen i sina respektive miljöer, säger Rundt.
Rundt betonar också att satsningar på socialt företagande- vilket innebär att samhället upphandlar tjänster av producerande lokala föreningar- kunde stärka och utveckla byarna i södra Kristinestad.
– Det handlar om en del av Kristinestad där företagsamheten av tradition är livlig och stark.
Apropå några aktuella Sidebyrelaterade fenomen- skarven och vindkraften- tycker Agneta Teir att man kunde börja arrangera båtutflykter till skarvangripna holmar i skärgården.
– Beslutsfattarna i söder skulle då på ett konkret vis kunna uppleva den kraftiga stank och allmänna nedsmutsning som förekommer på sådana holmar, säger Teir.
Beträffande framlagda planer på en större vindkraftpark i havet utanför Sideby är både Teir och Rundt skeptiskt inställda.
– Med tanke på sjötrafiken till den lokala Björnö-hamnen borde det framför allt utredas hur vindkraftsverkens fundament i så fall skulle påverka strömmarna till havs. Hamnen i Björnö har brukat vara isfri och personligen prioriterar jag absolut den verksamheten, säger Teir.
– Det finns planer på att ha sammanlagt 190 vindkraftverk i Kristinestad för närvarande. Själv tycker jag att man inte ska anlägga vindmöllor i havsmiljöer utan istället koncentrera parkerna längre inåt landet, kommenterar Rundt.