Nätverket Hållbarhetsveckan som i höst ordnas för tredje gången i Österbotten växer och har nu spritt sig till ytterligare sju landskap runtom i landet. Nytt för i år är också att veckan förverkligas som ett landsbygdspolitiskt projekt och att Landsbygdspolitiska rådet ligger bakom som finansiär.
Projektledare Nora Backlund är nöjd över den framgång och det stora intresse som Nätverket Hållbarhetsveckan lyckats skapa på bara några år.
– Det känns jättebra och det har varit roligt att se hur konceptet Hållbarhetveckan tas emot även i andra delar av landet, säger hon.
Hållbarhetsveckan, som i år ordnas mellan den 26 september och den 2 oktober, innebär att föreningar, kommuner, företag och andra intresserade aktörer skapar en evenemangsvecka där goda exempel på hållbart agerande i olika former på landsbygden lyfts fram.
Målet är att främja landsbygdsaktörer som jobbar för hållbarhet, men också att skapa en dialog samt sprida information till landsbygdens invånare om exempelvis vilka hållbara lösningar det finns för landsbygden.
– Veckan har anammats väldigt bra ute i regionerna och man skapar seminarier och diskussioner kring olika teman som är aktuella på landsbygden, berättar Nora.
I Österbotten, där Hållbarhetsveckan snabbt etablerat sig och nu ordnas för tredje gången, har ett femtiotal aktörer registrerat sina program.
Många av programpunkterna ordnas i kommunernas eller medborgarinstitutens regi, det ordnas allt från exempelvis klädbyte, loppis och skördemarknader till verkstäder, temadagar i skolor samt kurser och föreläsningar.
Nytt för i år är också att man i både Jakobstad och Kristinestad har skapat ett hållbarhetspris och under veckan kommer att kora Årets hållbara företag.
Något som av praktiska skäl arrangeras före den egentliga Hållbarhetsveckan, men som ändå är en del av den, är den skogsvecka som ordnas i Kristinestad mellan den 19 och 24 september.
– Där blir det ett mångsidigt program kring skogen, om allt från svampar och myter till en större föreläsningsdag kring skogens möjligheter, berättar Nora.
Skogsveckan som ordnas av Omställning Österbotten med Kristinestads MI och Skogscentralen som partner vänder sig både till allmänhet och till skogsägare.
Intresserade nykomlingar
De nya landskap som anslutit sig till nätverket Hållbarhetsveckan är Birkaland, Egentliga Finland, Kajanaland, Kymmenedalen, Norra Savolax, Nyland och Satakunta.
– Bäst har man kommit igång i Satakunta och i Kymmenedalen, berättar Nora. Och i Kajanaland kommer man att förverkliga Hållbarhetsveckan på ett annorlunda sätt genom att göra livesändningar från en studio i fem olika småbyar.
– Det blir tvåtimmarsprogram med diskussion om vad som har gjorts för hållbarheten i byarna, men utöver det inte så många fysiska aktiviteter, säger hon. Det ger hållbarhetsveckan mycket att ha med Kajanaland som har en annan slags landsbygd.
För bara några veckor sedan anslöt sig Norra Savolax som av förekommen anledning kommer att delta med låg profil. Även Åland har visat intresse, men är ännu inte med.
Hållbarhet är ett väldigt brett begrepp, bland annat handlar det om att det ska vara gott att leva för landsbygdens invånare, att resurserna ska räcka till samt att man följer upp och synliggör det hållbarhetsarbete som görs på landsbygden.
– Det innefattar både den ekonomiska och den sociala biten, man ger förutsättningar för samvaro och tillvaro i byn, säger Nora.
Hon konstaterar vidare att det vore välkommet att få med lantbrukare som aktörer i Hållbarhetsveckan och vill uppmuntra dem till att medverka på sitt eget vis.
– Man kan exempelvis delta i skördemarknader eller bjuda in folk till gården, säger hon.
– Eller så kan man aktivt berätta om gårdens grödor och vad man kan göra av dem, gå lite mer in på djupet om vad man gör och hur det bidrar till vår mat. Eller varför inte skapa diskussion om hållbarheten inom näringen.