Två dagar med våldsamma hagelskurar förra veckan drabbade flera åländska äppelodlare katastrofalt hårt. Tord Sarling som är vd för Ålands Trädgårdshall ÅTH har en första grov uppskattning om att upp till 20 procent av årets åländska äppelskörd är förstörd. I reda pengar kan det handla om ekonomiska förluster på drygt en miljon euro och flera av de mindre äppelodlarna har drabbats allra värst.
Sarling påpekar att det inte bara betyder minskade intäkter när en stor del av äppelskörden går förlorad eller måste säljas till lägre mustningspriser.
– Det blir också omfattande merarbete och merkostnader för odlarna med dubbel gallring. Först borde de plocka bort alla skadade äpplen. Då kanske det kommer mer ljus och kraft åt äpplen lägre ner som kanske klarat hagelskurarna bättre. Det blir alltså dubbel plockning. Dessutom måste den slutliga sorteringen ske långsammare och vara extra noggrann för att skadade äpplen inte ska komma ut i handeln.
ÅTH lovar jämn tillgång på äpplen
ÅTH-chefen beskriver situationen som ”väldigt tråkig” för dem som drabbades av de våldsamma hagelskurarna. Men han påpekar också att odlarna är väl medvetna om kravet att de trots allt inte får ge avkall på kvaliteten.
ÅTH har redan haft kontakt med de stora affärskedjorna och förklarat läget.
– Om en äppelsort tar slut tidigt på grund av stor andel skadad frukt kopplar vi genast på nästa sort så att kedjorna hela tiden har jämn tillgång på inhemska äpplen.
Också Ålands frukt- och bärodlarförenings ordförande Yngve Österlund är medveten om att hagelskadorna har drabbat odlarkåren ”riktigt ordentligt” men samtidigt väldigt varierande.
– Några av de minsta odlarna har drabbats allra mest.
Österlund beräknar att Åland i fjol hade äppelinkomster på närmare 6 miljoner euro. Ett inkomstbortfall på 20 procent betyder då nästan 1,2 miljoner euro plus att odlarna drabbas av merkostnader på flera olika sätt. Han betonar att en så stor minskning av intäkterna ingalunda drabbar enbart äppelodlare utan hela det åländska samhället.
– Gemene man tänker kanske inte på att det här får ringverkningar både för transportsektorn och många entreprenörer.
Häftiga hagelskurar i ovanligt många byar
Själv bor Yngve Österlund i Geta där äppelodlarna tycks ha klarat sig helt utan hagelskador. Däremot drabbades odlare i Ålands äppeltätaste områden Tjudö och Västanträsk i Finström.
Den här gången drog åskbyar med hagelskurar ovanligt nog också in över bland annat Ödkarby i Saltvik samt Åttböle i Finström.
Bland de hårdast drabbade finns exempelvis Torbjörn Zetterman som har sin äppelodling i just Ödkarby. Liksom andra odlare med omfattande hagelskador har han svårt att veta vad han borde göra.
– Det är lätt för den som inte behöver göra jobbet att säga att man måste göra dubbelt arbete med gallringen, kommenterar Zetterman.
På tisdagskvällen träffade Geta odlarrings medlemmar i Västanträsk hos Jon Lindeman, vars odling kan ha fått de allra mest förödande skadorna.
Odlarringen består av ett 15-tal mindre äppelodlare även från andra kommuner än Geta. Ingen av de riktigt stora odlarna är med i föreningen. De stora har ofta odlingarna utspridda på flera ställen och har därför endast delvis eller inte alls drabbats av hagelkatastrofen.
– Det är ett elände. Skulle skadorna komma vart tionde år kunde man leva med det, men vart femte år är för ofta, kommenterar Jon Lindeman.
Tjockare äppelskal tålde haglen bättre?
Ålands Hushållningssällskaps trädgårdsrådgivare Pernilla Gabrielsson var med när odlarna inspekterade skadorna i Lindemans odlingar. Hon har under sina snart 20 år som rådgivare på Åland aldrig sett så stor förödelse som den här gången, när vissa äppelodlingar verkar helt förstörda.
Hennes råd är att nu göra en första gallring av de värst drabbade karten och speciellt där det har gått hål på skalet.
– Det är odlingstekniskt det bästa precis som Tord Sarling säger. Om det sedan går ihop ekonomiskt är en sak som odlaren själv måste avgöra. Vill man sälja mesta möjliga som mustäpplen ska man förstås låta dem hänga kvar tills de är mogna.
Gabrielssons uppfattning är att de tidiga äppelsorterna klarat haglen bättre än lagersorterna. Det kan möjligen bero på att sommaräpplena har hunnit få tjockare skal.
Många tidiga äpplen har visserligen blivit ”skrovliga” och fulla med gropar efter hagel, men skalet har inte alls slagits sönder lika mycket som på de senare äppelsorterna.
Måste plockas bort
Den här veckan har Yngve Österlund med hjälp av hemfolk och bekanta börjat plocka de tidiga sorterna Geneva och July Red. Nästa vecka kommer elva utländska plockare till hans gård.
De odlare som har fått stora delar av sina äpplen förstörda står nu i valet och kvalet om de ska betala för plockning av äpplen som bara till en del går att sälja och då också kanske enbart för en bråkdel av priset på förstklassig vara.
Men Pernilla Gabrielsson påpekar att äpplena ”i vilket fall som helst måste plockas”.
– Annars tröttar det ut träden för framtiden.
Det är förstås oklart hur mycket skadade äpplen de två stora åländska musterierna Grannas och Karl Ers Frukt är beredda att ta emot. Men enligt Gabrielsson har det tidigare från musterier på fastlandet visats intresse för att köpa mustningsäpplen från Åland.
– Då har det inte funnits något åländskt utbud, men kanske situationen nu är en annan.