Fredrik Bergholm i Västanfjärd på Kimitoön är nöjd med hur hans skog ser ut. Vi står i en nio hektar stor figur, som genomgått sin första gallring för några veckor sedan.
Ris ligger på rutten som skogsarbetarna tagit mellan träden och maskinerna har inte lämnat några djupare spår efter sig.
– Jag lyfter på mössan. De bryr sig och vill göra ett så bra arbete som möjligt. Dessutom är de snabba, säger Bergholm om de lokala entreprenörerna som skött gallringen.
Han äger 160 hektar skog nära gården i Bjärkas, där han driver en golfbana med inkvartering och eventlokaler. Arbetet gör att han inte hinner syssla med röjning av skogen själv. Men han är väldigt mån om att köpa in tjänster för att hålla den i bra skick.
– Röjningen är väldigt viktig. Många drar sig för den och ser den som en extra kostnad. Men det är att spara på fel ställe.
Bergholm berättar att han gått runt och gjort provborrningar i stammarna.
– Det är roligt att se hur fina årsringarna är där skogen skötts. Träden behöver sol. På några platser växte de för tätt, och där är tillväxten hälften mindre.
Rätt bärande mark
Det blöta och varma vädret har omöjliggjort virkesdrivning på många platser. Skogsexperten Christofer Westerback vid Metsä Group, som Fredrik Bergholm är medlemskund i, konstaterar att även på Kimitoön styr framkomligheten var man kan avverka.
– Men det är ganska bärande mark här på ön, säger Westerback. Här finns det inte mycket av de torvmarker man har till exempel i Österbotten.
Så trots rekordnederbörd kunde nästan all planerad avverkning – totalt blev det tolv hektar – genomföras i Fredrik Bergholms skog. En liten del valde Bergholm att skjuta upp för att undvika värre spår i terrängen.
– Lite spår blir det ju alltid, men de växer igen. Och inte vet man ju om vi får likadant väder också de fem kommande vintrarna, resonerar han.
Engagerad skogsägare
Bergholm säger att skogen betytt mycket för honom ända sedan han var liten. Han brukar vandra i den, ofta med familjen, och säger att en timme i skogen är bra för välmåendet.
Skogen, som han tagit över av sin far, är förstås också ekonomi och ”ett andra ben att stå på”. Han berättar att han alltid har med sig Metsä Groups app Metsäverkko i telefonen, där han bland annat kan skriva in påminnelser om saker som bör åtgärdas.
– Annars är det lätt hänt att något skifte som ligger längst bort blir för tätt. Nu är nog skogen i det bästa skick den varit. Jag förstår inte de som bara låter sin skog vara. En välskött skog är en bra investering samtidigt som man kan vistas där. I vår skog finns det mer fåglar än någonsin tidigare. Nyligen gick jag i en gammal, rutten skog i trakten som man inte skött, och den var ju ingenting att ha.
Skogsexperten Westerback håller med, och säger att Bergholm representerar den ena ytterligheten bland skogsägarna.
– Han sköter sin skog och är intresserad. Andra ytterligheten är de som inte alls bryr sig, även om de ibland har större skogar. Generationen som tagit över kanske inte längre bor på landet och tänker att skogen blir förstörd för gott om man avverkar. Men se på den Bergholmska skogen som skötts bra i minst två generationer. Där har du skog som är fem år, tio år, 35 år, 55 år och så vidare. Alla varianter, i stället för att allt skulle vara i samma ålder. Det är det gröna guldet på alla sätt: inkomst, trygghet och rekreation.
Dessutom, påpekar Westerback och Bergholm, binder inte en gammal skog alls kol på samma sätt som en ung, växande skog.
Läs också:
En vinter man inte glömmer