Jordbruk
Ciderplantor Kr
Några av de tusen fröplantor som är nya korsningar av dessertäpplen och cideräpplen. FOTO: Kimmo Rumpunen/SLU
Jordbruk

Grunden lagd för
svenska cideräpplen

TEXT: Landsbygdens Folk

redaktion.lf@slc.fi

Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. Idag står tusen sådana äpplefröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen med den bitterhet som behövs vid cidertillverkning. Bakom forskningen står projektet Framtidens Äpple inom SLU Grogrund.

Det är skillnad på dessertäpplen, som äts färska, och cideräpplen som gärna ska vara bittra med mindre syra för att ge en god cider. Därför behövs det olika sorters äpplen för olika ändamål.

– Traditionella cideräpplen har mer av vildapel i arvsmassan, och innehåller mer bitterämnen som behövs för att få aromrik cider. Bitterämnena påverkar mikroorganismernas ämnesomsättning vid jäsningen och ger en önskvärd smak och torrhet när sockret är bortjäst, säger Kimmo Rumpunen, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU.

Idag finns få cideräpplesorter som är anpassade för svenska förhållanden. En utvärdering av elva nya och äldre franska och engelska cideräpplesorter i svenskt klimat har belyst både möjligheter och problem.

Många utländska sorter mognar för sent här och de är känsliga för svampsjukdomar, och dessutom faller ofta frukten i förtid från träden.

Behövs egna cideräpplesorter

Utvärderingen bidrar med kunskap för intresserade odlare och understryker behovet av härdiga och friska svenska cideräpplesorter. Det finns en ökande svensk dryckesproduktion som behöver odlingssäkra äpplesorter av rätt kvalitet att arbeta med. Detta för att företagen ska kunna bedriva hållbar äppelodling, producera högkvalitativa produkter och ha god lönsamhet.

Äppleförädlarna jobbar med mål såsom tidigare mognad, motståndskraft mot svampsjukdomen skorv, god lagringsduglighet och tillräcklig avkastning. När dessertäpplesorter korsas med cideräpplesorter uppstår nya aromkombinationer i äpplena.

– Vi har gjort ciderjäsningar och aromanalyser där vi ser att korsningar mellan dessertäpple och cideräpple ger unika aromer och dessutom bredare smakprofiler när de fermenteras, så vi är på rätt spår. Vi har lagt grunden för ett bra växtmaterial för svensk produktion av både alkoholfria och alkoholhaltiga drycker av bra kvalitet, och som kan skapa mervärde också för befintlig industrifrukt säger Kimmo Rumpunen.

Tidsödande sortutveckling

När kan man då dricka cider som gjorts på dessa nya äpplesorter? När det gäller de nya svenska sorterna får man vänta ett tag.

– Sortutveckling är alltid en långsiktig verksamhet. Vi har nu tagit fram mer än tusen fröplantor, korsningar mellan svenska härdiga äppelsorter och utvalda utländska cideräppelsorter. Om tre år, 2024, förväntar vi oss att de första plantorna börjar blomma och bära frukt och sedan fortsätter utvärderingen i ytterligare steg (se faktaruta).

– Om cirka femton år kan vi ha en ny sort för kommersiell odling. Det finns flera metoder som kan få en äpplefröplanta att blomma tidigare och snabba på processen något, men det tar ändå lång tid att få fram en ny sort, säger Kimmo Rumpunen.

Så skapas en äpplefröplanta som på sikt kan ge upphov till nya äpplesorter

1. En moderplanta och en faderplanta väljs ut, båda med intressanta egenskaper att föra vidare till nästa generation. Det kan till exempel vara en extremt härdig sort, som går att odla långt norrut, och en cideräpplesort med önskvärda bitterämnen i aromen. Nya metoder är under utveckling för att välja ut bra moder- och faderplantor baserat på deras genetiska förutsättningar (DNA).
2. Pollen från ståndaren på fadersplantans blomma förs manuellt över till pistillen på moderplantans blomma. För att undvika oönskad naturlig pollinering tas kronbladen på moderplantans blomma bort, vilket gör att bin och andra pollinerare får svårt att hitta den. I forskningssyfte kan man också skydda moderplantans blomma från oönskad pollinering med en nätpåse.
3. Ett äpple växer fram från den befruktade blomman. Fröna plockas ur och sås i växthus och plantorna sätts sedan ut i täta rader för tillväxt och selektion. Fröplantorna är lika olika varandra som helsyskon hos oss människor.

Nästa steg

När fröplantorna utvärderas kommer de flesta att gallras bort beroende på mottaglighet för skorv och mjöldagg. De kvarvarande mest friska plantorna planteras sedan ut i fält, och börjar blomma och bära frukt när de är 4-8 år gamla. Då kan urval göras för fruktegenskaper. Är frukterna tillräckligt bra förökas de utvalda plantorna för att kunna utvärdera de potentiella nya sorternas egenskaper över några år med varierande väderlek och sjukdomstryck. Så småningom kan en ny äpplesort komma ut på marknaden.