De höga spannmålspriserna för ett år sedan ledde till en mindre kumminskörd, vilket i dag innebär stor efterfrågan. Kumminodlingen i Finland är kontraktbaserad, och enligt Jyrki Leppälä på Transfarm och Matias Rönnqvist på Caraway är läget nu gynnsamt för nya odlare att ansluta sig.
– Kummin var förra sommaren enligt Pro Agrias statistik jämsides med sockerbetan den mest lönsamma grödan och detta verkar fortsätta tills nästa sommar.
Det säger Jyrki Leppälä som är vd på bolaget Transfarm som specialiserar sig på odling och förädling av specialgrödor.
Härom kan Matias Rönnqvist hålla med. Rönnqvist är växtrådgivare på Caraway som i likhet med Transfarm inriktar sig på specialgrödor.
– Enligt lönsamhetsstatistiken ligger kumminet i topp bland grödorna – den passar dessutom väl in i växtföljden.
Kummin är en mångårig växt som i dagsläge odlas helt på kontrakt. Enligt Rönnqvist ger detta odlaren en säkerhet eftersom det som produceras alltid har en färdig adress.
– Med andra grödor har vi ju de här adresslösa partierna som tenderar dra ner priserna. Men här har odlaren bättre möjligheter att planera eftersom vi också kan säkerställa att vi hittar en marknad för varan.
Leppälä håller med.
– Specialgrödor är ibland problematiska att marknadsföra, men det gäller inte kumminet utan här köps allting som man kommit överens om i odlingskontraktet.
Kontraktsodlarna behandlas jämbördigt
Men hur ser odlingskontraktet ut, och vad kan odlaren vänta sig för priser?
– Kilopriset på kummin står nu på lite över en euro, och har under senaste år legat på mellan 70 cent och en euro. Skördenivåerna har i genomsnitt varit närmare ett ton per hektar. Med nuvarande goda priser lönar det sig därmed att leverera även längre ifrån, berättar Leppälä.
Rönnqvist tillhandahåller liknande siffror.
– Just nu betalar vi ut 1,15 euro till odlarna. I kontrakten tillkommer dock en sorteringsavgift på 7 cent så vi talar om ett nettopris på lite över 1.000 euro per ton.
Enligt Leppälä garanterar kontraktodlingsmodellen att producenterna behandlas jämbördigt.
– Priset är detsamma för alla kontraktsodlare, och uppnås genom att utbetalningen är tudelad där den ena delen betalas ut i efterskott eftersom hela säsongens pris inte ännu är känt på hösten då leveranserna börjar. I år är efterskottslikviden lite högre än normalt eftersom efterfrågan är god.
Rönnqvist berättar att systemet är identiskt på Caraway.
– Under de senaste tio åren har det hänt endast en gång att vi inte kunnat betala ut den första likviden genast eftersom prisnivån har varit så dålig när man börjat försäljningen. När priset stigit under hösten har vi sedan betalat ut en tilläggslikvid ännu på samma års sida och på så sätt nått upp till det pris man kunnat vänta sig.
Enligt Rönnqvist är själva kontraktet enkelt att ingå.
– Odlaren ringer eller kontaktar oss elektroniskt och ger sina uppgifter varefter denne kan logga in i vårt system och kan läsa kontraktsvillkoren. Odlaren skall också uppge sin åkerareal, som även måste uppdateras varje år inför skördesäsongen så att vi vet om odlarens planer förändrats eller om skörden blivit mindre än väntat.
Kutymen på Transfarm är liknande.
– Kontrakten görs elektroniskt på nätet. Där hittar man också odlingsguider, och så ordnar vi kurser i kumminodling för de som är intresserade.
Varken Leppälä eller Rönnqvist ser att odlaren skulle ha någon glädje av att ingå kontrakt med olika aktörer.
– Kontrakten brukar se ganska likadana ut och så har vi ibland också samarbeten med andra aktörer i branschen. I praktiken vinner nog inte odlaren något på att ha kontrakt med fler än en aktör, summerar Leppälä.
Den första tröskningen först ett år efter sådden
I egenskap av specialgröda är kumminet en mångårig växt som ger avkastning först ett år efter sådden.
– Om sådden äger rum nu inkommande vår så skördar man på hösten 2025 medan varan kanske säljs först på våren 2026. I regel är det så att man har ett år för sådd och så får man skörd de två följande åren. På det här sättet jämnas prisfluktuationerna ut. Den kommande sommarens skörd är redan sådd – oavsett i vilken riktning priset går under våren så inverkar det inte på sommarens produktion. Fluktuationerna är därmed långsamma, toppriserna kommer i 5-10 års cykler, säger Leppälä.
De långsammare fluktuationerna gör att också prisbildningen ser annorlunda ut än på spannmålssidan.
– Eftersom skörden blir aktuell först i ett senare skede kräver detta noggranna marknadsanalyser från uppköparnas sida. Vi måste fundera på hur prisnivån förändras från att kontrakten skrivs under till att tröskandet äger rum ett år och fyra månader senare, förklarar Rönnqvist.
Han poängterar att det även är i uppköparens intresse att upprätthålla prisnivån eftersom konkurrensen mellan grödorna påverkar odlarnas val.
– Vi lagerinventerar många gånger om året och det här är andra året i rad då efterfrågan är större än det vi har i lager vilket kan försätta oss i en situation då vi inte kan leverera till alla våra kunder. Därför är det viktigt att vi upprätthåller kommunikationen inom hela kedjan så vi vet vad som är på gång på fältet. Annars kanske vi har sagt nej till en kund som sedan börjat leta sig till någon annan och så dyker det plötsligt upp 100 ton kummin på vårkanten. En sådan situation gagnar ju oss inte.
Finland dominerar på världsmarknaden
Finland står för nästan en tredjedel av den globala kumminmarknaden, och så gott som hela produktionen går till export. Detta betyder att den globala handeln och fraktpriser spelar en stor roll inom branschen.
– Världsläget har inverkat på kumminpriset. Fluktuationerna är inte lika omedelbara som på spannmålssidan, men nog ser vi en indirekt inverkan. Då spannmålspriserna var riktigt höga för ett år sedan så svalnade intresset för kummin och andra specialgrödor. Följden var att kumminvolymen sjönk vilket nu har skapat en god efterfrågan. Om priset på spannmål hålls relativt lågt ökar intresset för kummin, vilket betyder att vi igen om några år får ett större utbud, säger Leppälä.
– Om vetepriserna sjunker dramatiskt ute i världen börjar odlarna leta efter alternativ. Kummin odlas utöver i Finland även i Kanada, Tjeckien och Baltikum, och på det sättet påverkas våra möjligheter både på den nordamerikanska och europeiska marknaden enligt mängden kummin på marknaden som påverkar prisbilden. Eftersom Finland har en så stor andel av världsmarknaden har det också en skillnad vad vi gör på hemmaplan, säger Rönnqvist.
Trots det osäkra världsläget uppfattar både Rönnqvist och Leppälä lönsamheten som god på kumminsidan. Det finns en fortgående efterfrågan.
– Eftersom våra kontraktsodlare skiftar mellan kummin och spannmålsgrödor har alla inte kummin hela tiden. Därför behöver vi ständigt mera jordbrukare, förklarar Rönnqvist.
Leppälä poängterar att marknadsläget är gynnsamt.
– Arealen minskade när spannmålspriset var högt, och nu är lagren tomma. Lönsamheten ser god ut vilket betyder att nya odlare bra ryms med på marknaden. Bästa tidpunkten att göra odlingskontrakt är nu under vintern.