LF ställde följande tre frågor kring virkesmarknaden åt två ledande tjänstemän.
1. År 2020 sjönk virkesuttaget ur privatägda skogar jämfört med året innan, trots att det inom rotpriserna inte skedde större förändringar. Hur ser virkeshandeln ut på ert område nu?
2. Även om det totala virkesuttaget sjönk, avverkades en rekordvolym energivirke i fjol. Politiska beslut och olika investeringar kommer sannolikt att ytterligare öka efterfrågan på bioenergi från skogen. Hur påverkar detta virkeshandeln?
3. Handeln med skogsfastigheter har ökat, både vad gäller antal affärer, arealstorlek och pris. Allt flera institutioner investerar i skog. Vad tror ni ligger bakom trenden, och kan detta ha någon inverkan på virkeshandeln?
Jan Slotte, verksamhetsledare för Skogsvårdsföreningen Österbotten:
1. Efterfrågan på virke är nu stark, speciellt på barrtimmer. Speciellt priset på cellulosa och sågade varor har varit på kraftig uppgång och det märks också i stegrande rotpriser. Priset på sågade varor är nära rekordnivå i många länder. Det går också bra för cellulosaindustrin, men det har inte avspeglat sig på priset på massaved. Vid konkurrensutsättning av timmerdominerade avverkningar förekommer stora variationer, men det börjar komma signaler på att läget håller på att stabilisera sig. Hur som helst har det varit, och är, ett bra läge för virkeshandel. Vanligtvis avtar virkeshandelstakten inför sommarperioden men det finns förutsättningar för en fortsatt god konjunktur. En liten andhämtning på timmermarknaden kan förväntas nu, eftersom produktionskapaciteten är begränsad Det som nu under våren köpts in är främst sådana avverkningar som ämnas avverkas det kommande halvåret. De virkesköpande organisationerna är försiktiga med att bygga upp ett alltför stort rotlager.
2. Priset på massaved, utfasningen av torv, priset på el och utsläppsrätter samt den politiska faktorn är alla faktorer som avgör efterfrågan och prisnivån på energivirke. Därav är det svårt att sia hur efterfrågan och prisnivå utvecklas på längre sikt.
3. I Österbotten har det också blivit vanligare att institutioner investerar i skog. Skattetekniska fördelar i jämförelse med privatpersoner samt att coronasituationen lett till att det finns en del lösa pengar på marknaden kan vara delorsaker till den ökade aktiviteten. Eftersom institutionella investerare oftast är intresserade av större helheter är det dock mindre vanligt i Österbotten än i andra delar av landet.
Magnus Wiksten, revirforstmästare för Skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret:
1. Virkeshandeln är livlig inom revirets verksamhetsområde precis som i övriga delar av landet. En bidragande orsak är naturligtvis den mycket goda efterfrågan och de nästan rekordhöga priserna på gran- och talltimmer. Vi kan bara hoppas att drivningsförena och prisbilden hålls på denna nivå länge. Om man endast analyserar virkeshandeln utgående från rotpriserna är nog risken stor att man gör generaliseringar som inte alls beskriver marknadssituationen. Drivningsförhållandena, skogsindustrins strejker samt coronapandemin under våren 2020 hade en avsevärt större inverkan på virkeshandeln än rotpriserna.
2. Ökad efterfrågan på energived är givetvis en bra sak för skogsägaren ifall efterfrågan på övrig massaved hålls intakt. Om det är fråga om sortimentsförskjutningar, där minskad efterfrågan på massaved kanaliseras till energived och energiveden har ett sämre pris än konventionell massaved, så är det en dålig utveckling för skogsägarna. Prisbilden på massaved och energived har tidigare varit rätt så stabil. Om efterfrågan på energived ökar på riktigt och priset på massaved stiger som en följd av det, så är inverkan på virkeshandeln naturligtvis positiv.
3. Skogen är en ganska trygg och säker investering som institutionella investerare främst använder för att fördela sina risker med. Under en längre period med låga räntor och blygsam avkastning på lånemarknaden har placeringar i skog antagligen också varit förhållandevis lönsamt. Institutionella investerare har oftast ett rent och klart ekonomiskt intresse av sitt skogsinnehav medan andra köpare också har andra intressen som t.ex. jakt och friluftsliv. För virkeshandeln har institutionernas skogsinvesteringar knappast någon större inverkan på revirområdet, men i vissa delar av landet kan inverkan t.o.m. vara stor om de institutionella investerarnas skogsinnehav är betydande i regionen.