Ålands politiska grädda hamnade rent bokstavligt ut på hal is när Ålands landsbygdscentrum förra fredagen ordnade en rundtur på landsbygden för att presentera de gröna och blåa näringarna. Det blev väldigt ”glatt” när deltagarna inte alltid kunde hålla sig till värdfolkets sandade stigar, men tack och lov inträffade inga värre incidenter än att belysningen slocknade under några minuter i samband med lunchen på Pub Stallhagen.
I stort sett alla höstens nyinvalda lagtingsledamöter kom med på rundturen som planerats av Ålands landsbygdscentrums koordinator Lena Brenner. Hon hade lagt upp ett verkligt ambitiöst program där många sakkunniga under bussfärden berättade om sina specialområden.
Bussen körde exempelvis via Mariehamns industriområde för att de nästan 40 deltagarna med egna ögon skulle få se var Dahlmans slakteri och charkuteri samt fiskförädlingsföretaget Chipsters finns.
– Bäst att ta det säkra före det före det osäkra. Det är ju inte varje dag en vanlig konsument besöker Dahlmans och Chipsters är ett ganska anonymt företag, förklarade Brenner.
Chipsters kom i norsk ägo i samband med försäljningen av Ab Chips till norska Orkla, men köptes tillbaka av ålänningarna när norrmännen tänkte lägga ner företaget i Mariehamn.
Maktskifte på Boda
Bussen körde förbi Ålandsmejeriets och Ålands Trädgårdshalls anläggningar i Jomala innan första stoppet gjordes vid Boda Mjölk i Hammarland.
Ladugården med två mjölkningsrobotar byggdes för drygt tio år sedan av Jan-Håkan och Carina Eriksson när sonen Tommy Eriksson påbörjat en utbildning vid Jälla landsbygdsgymnasium i Uppsala.
Nu i vår ska generationsskiftet genomföras och Tommy räknar med att han då måste anställa minst en person till sin hjälp.
– Kanske till och med två beroende på hur mycket föräldrarna är beredda att jobba som pensionärer.
Tärt på reserverna
Investeringen i robotladugården skedde alltså just före sanktionerna efter Rysslands annektering av Krim och EU:s slopade mjölkkvoter.
Tommy Erikssons erkänner att det har varit flera tuffa år för de åländska mjölkbönderna, som under senhösten hamnade i skottgluggen efter landskapsregeringens beslut om extrastöd för mjölknäringen för att säkra Ålandsmejeriets och de två största mjölkgårdarnas framtid.
Självklart var stödet välkommet på grund av de stora prisstegringarna på insatsvaror.
Boda Mjölk odlar ca 130 hektar och är självförsörjande med foder eftersom gården bevattnar sina vallar. I år har han förutom spannmål och vall även haft 25-30 hektar fodermajs.
Mjölkbranschens tuffa år har enligt gamla husbonden Jan-Håkan Eriksson medfört att generationsskiftet dragit ut på tiden.
– Jag hade tänkt pensionera mig som 58-åring och nu är jag 66…
Framsteg för ÅCA
I mjölkgårdens sociala utrymmen på vindsvåningen med fönsterutsikt till korna bjöds deltagarna på kaffe med Ålandsbagarnas syltmunkar och kaffemjölk direkt från gårdens mjölktank, medan vd Joakim Blom berättade hur ÅCA under hans drygt fyra år vid företaget jobbat hårt och målmedvetet och med hela personalen involverad för att förbättra lönsamheten.
– Nu ökar försäljningen stadigt på fastlandet där också ÅCA enligt K-gruppen Pirkkas app liksom alla andra finländska företag räknas som närproducent, förklarade Blom.
Före avfärden välkomnade värdinnan Carina Eriksson alla intresserade till privata studiebesök.
– Vi har flera intressanta hållbarhetsprojekt på gång, förklarade hon utan att avslöja närmare detaljer.
Potatis enbart med bevattning
Via Bjärström – där deltagarna från bussfönstret kunde beundra moderna skogsmaskiner som visades upp när Kennet Berndtssons företag SkogAx ordnade sin skogsdag – fortsatte färden resan till Mangelbo, där Jonas Lundberg berättade om potatisodlarens vardag.
– Vi måste nu bekämpa oftare eftersom medlen numera inte är lika starka som förr, påpekade han.
Jonas är ordförande för Ålands potatisodlarförening som bland annat förhandlar om priserna med den åländska chipsfabrikens ledning. Han odlar totalt ca 170 hektar, men i år har han minskat chipspotatisens andel till 16 hektar.
– Numera odlar jag potatis bara där jag kan bevattna. Man kan få bra skördar också utan bevattning men risken är för stor, tycker han.
Bra lökförsäljning, trögare för äpplen
Efter lunchen på Stallhagens bryggeri med vatten som bordsdryck (förutom mejerichefen Joakim Blom som föredömligt hämtade ett stort glas mjölk!) körde bussen till Västanträsk där äppelodlarna Jan och Ken Mattsson informerade om familjeföretaget Grannas, som förutom sin äppelodling var först på Åland med att producera äppeljuice i stor skala.
Där berättade också trädgårdshallens vd Tord Sarling om ÅTH som ägs av sina drygt hundratalet frukt- och grönsaksodlare.
För LF berättade han på förhand att försäljningen av lök gått väldigt mycket bra, medan äppelsidan släpar efter med ca 20 procent.
– Folk håller i dessa tider hårdare i sina pengar. Men vi har lager så det är ingen fara. Det här betyder bara att det blir en längre säsong, konstaterar Sarling.
Ålands Ö-läge extra utmaning
Senare under eftermiddagen fick rundturens deltagare också lära sig mer om chipspotatis och skog samt fiskodling samt en presentation av Ab Lantbruks vd Nina Nyman-Johansson om bland annat spannmålshandeln.
Ålands nya näringsminister Jesper Josefsson tyckte att dagen var ”väldigt intressant och lärorik”.
Han konstaterar att Ålands livsmedelskluster är brett och komplext då branschen till stor del är beroende av naturen, vädret och klimatet men också mycket lagstiftning och EU-direktiv.
– För våra åländska aktörer är Ö-läget i sig en utmaning och de konkurrerar på samma marknader som många andra. Därför är det viktigt att vi politiker lär oss mer och får chansen att träffa aktörerna och se hur deras vardag ser ut så att vi har bättre förståelse när vi planerar ny lagstiftning, påpekar Josefsson.