Lars Numelin ansökte om gipsbehandling för sina åkrar hösten 2022, och de färska uppföljningsresultaten från det behandlade området är lovande: halterna av totalfosfor i de vattenprov som togs från täckdikena sjönk och vattnets grumlighet minskade märkbart. Också de jordartsundersökningar som genomförs i samarbete med Åbo Akademi ger ny forskningskunskap om gipsets effekt.
Spridning av gips på åkrarna är en av de metoder som används för att förbättra i synnerhet kustvattnens tillstånd i Finland. En stor del av den människoorsakade näringsbelastningen på Finlands ytvatten härstammar från jordbruket, och särskilt på lerdominerade avrinningsområden är jordbruket en stor belastningskälla.
Målsättningen för det KIPSI-projekt som NTM-centralen i Egentliga Finland kooordinerar är att minska fosfor- och partikelbelastningen från Skärgårdshavets, Bottniska vikens och Finska vikens avrinningsområden genom att sprida gips på ca 100.000 hektar av åkrarna i kustens avrinningsområden under åren 2020-2024.
Syftet med gipsbehandlingen är att minska utlakningen av näringsämnen och erosionen. År 2022 utvidgades KIPSI-projektets målområde till Finlands kustområden, och samtidigt utvidgades också uppföljningen av gipsets effekter.
Lars Numelin hade under några år följt med diskussionerna om spridningen av gips och dess effekter i skärgårdsområdena. De jordområden han äger ligger i Kauvatsa i Kumo, och när området för gipsansökan utvidgades till nya regioner ansökte han om gipsbehandling för sina åkrar. I september 2022 spreds gips på ca 35 hektar av Numelins åkrar.
En sak som väckte hans intresse var möjligheten att utan kostnader få pröva på något nytt på åkrarna, med tanke på utveckling av jordbruket som helhet.
– Det var intressant att man genom att helt enkelt sprida gips på åkern kan påverka åkerjordens struktur och utlakningen av näringsämnen till vattendragen, säger Numelin.
– Vattnet från Kauvatsa-ån rinner via Kumo älv ut till skärgården, det är bara en längre sträcka, och då tänkte jag att gips kunde passa också för våra åkrar.
Uppföljningsprov av täckdikesvattnen
Numelin gav KIPSI-projektet möjlighet att följa upp gipsbehandlingens effekt på hans ägor som en del av uppföljningsområdet i Kauvatsa, vilket ingår i Kumo älvs avrinningsområde.
Projektets tidigare uppföljningar av vattendrag har fokuserat på ytvattnen, men i Kauvatsa inbegreps för första gången också uppföljning av täckdikesvattnen. Proven från täckdikena ger ny information om gipsets inverkan på kvaliteten hos det avrinningsvatten som filtreras genom jordmånen och markskikten.
Förutom med prov från täckdikena följs vattenkvaliteten upp vid fyra provtagningspunkter i Kauvatsa å och vid fyra punkter i ett mindre öppet dike.
På basis av de preliminära resultaten verkar gipset påverka det vatten som rinner i täckdikena. Halterna av totalfosfor sjönk tydligt i dräneringsvattnet från de skiften som behandlats med gips, och även grumligheten minskade märkbart. Dessutom sjönk halten av lösligt fosfor något på de skiften där man spridit gips. Man kommer att få noggrannare resultat om gipset effekter på fosforhalterna då man under år 2023 gör fler provtagningar.
Vid uppföljningen av täckdikesvattnen har man tagit prov både från åkrar som behandlats med gips och från åkrar som inte gipsbehandlats. Man har tagit prov från sammanlagt 10 täckdiken.
På sina egna åkrar väntar sig Numelin se konkreta effekter av gipsbehandlingen inom några år. Numelin anser att det är viktigt att gipsets effekter undersöks under flera års tid, varvid man samtidigt får information med tanke på den fortsatta verksamheten.
Gipsspridningen på hans åkrar genomfördes i samband med en gipsbehandlingsdemonstration som var öppen för allmänheten, och där intresserade jordbrukare och jordbruksföretagare från närområdet deltog.
– Det känns bra att vi jordbrukare tillsammans kan göra något nytt, med jordbrukets utveckling och naturen i åtanke, konstaterar Numelin.
Jordartsprov ger mer information
Förutom att avrinningsvattnen undersöks är det också viktigt att undersöka gipsets effekter på jordmånen. KIPSI-projektet har hösten 2022 inlett undersökningar av jordmånen i samarbetet med geologiska institutionen vid Åbo akademi.
Genom forskningen får man en bättre bild av jordmånens uppbyggnad och av hur gipsbehandlingen och jordmånens egenskaper påverkar vattnets och olika grundämnens väg från jordmånen till vattendragen.
– Tillspetsat kan man säga, att vi av avrinningsvattnen ser hur bra gipset fungerar och av jordmånen ser på vilket sätt det fungerar, konstaterar forskare Peter Österholm vid Åbo Akademi.
Vid de jordartsundersökningar som inleddes hösten 2022 undersöks jordskikten ner till en meters djup, medan man vid tidigare undersökningar fokuserat på den översta halvmetern. Av de nya undersökningarna är det möjligt att se hur djupt gipset verkar, samtidigt som vi får en bättre uppfattning om vilka vägar grundämnena transporteras från jordmånen till vattendragen, och om grundämnen blir kvar i marken.
De jordartsprov som ska undersökas tas med en för ändamålet utformad borr och proven klassificeras på basis av provdjupet, varefter de analyseras med olika metoder för till exempel variation mellan de olika jordskiktens näringshalter.
Österholm berättar att ett av de viktigaste målen för undersökningarna är att utreda vad som sker med det sulfat gipset innehåller, och undersöka hur mycket gipsbehandlingen höjer sulfathalterna och om detta eventuellt medför risker för vattendragen.
Av jordmånen ser man hur mycket sulfat som lagrats i jordskikten och genom att kombinera denna information med data om den sulfatutlakning som uppmätts i avrinningsvattnen kan man bättre tolka hur snabbt och hur länge sulfat utlakas från gipset till åkrarna. Undersökningens mål är att ge mera information om hur jordmånens egenskaper påverkar gipsets verkan och växternas näringstillförsel.
De slutliga resultaten från jordmånsundersökningen väntas bli klara under år 2023. Laboratorieundersökningarna blir klara på våren 2023 och de slutliga forskningsresultaten publiceras som ett pro gradu-arbete i slutet av 2023.
Målsättningen är att också publicera resultaten av undersökningen i en referensgranskad vetenskaplig publikation.
Tuuli Parwar
tuuli.parwar@ely-keskus.fi