Generationsväxlingsdag i Borgå:
”Väl planerat är hälften gjort”
Generationsväxling är en ofta omfattande och högst personlig händelse i en lantbrukares liv. Genom att hålla koll på arvsfrågorna och de ekonomiska aspekterna samt upprätthålla god kommunikation med familj och övriga parter blir processen dock smidigt. Detta var budskapet under generationsväxlingsdagen i Borgå.
– Det som kanske gör generationsväxling lite svårt är att man upplever det i snitt två gånger under sin livstid. När man börjar och när man slutar.
Det sade Henrik Lassas, som är direktör på Nylands Svenska Lantbrukssällskap, under sitt inledande anförande då SLC Nylands generationsväxlingsdag gick av stapeln i Borgå den sista januari. Under tillfället dryftades generationsväxlingsfrågor framförallt i relation till arv och beskattning, men också gällande sociala och mera personliga aspekter. Sakkunniga från diverse lantbruksorganisationer berättade om det praktiska och nyttiga då man står inför en generationsväxling.
Generationsväxling i sig definieras som en överlåtelse av näringsverksamheten, helt eller delvis, till en släkting eller någon annan person. Överlåtelsen kan ta formen av ett köp, köp av gåvokaraktär, gåva eller arrende. Huvudparterna är överlåtare och övertagare, men också överlåtarens övriga barn, finansiärer, beskattaren och övriga myndigheter.
– Men det handlar också om en mental process i allra högsta grad, så det är nog skäl att reservera tillräckligt med tid. Om det nu är ett till tre år, eller kanske mera. Väl planerat är hälften gjort, påminde Lassas.
Beskattningen avgör en köpesumma
Axel Falck som är ekonomirådgivare på NSL lyfte fram beskattningsfrågorna vid en generationsväxling.
– Köpesumman påverkar hur beskattningen ser ut. Om man betalar över 75 procent av gängse värdet – eller 50 procent om man söker om skattelättnad – så är det överlåtelseskatten, överlåtelsevinsten och inkomstskatten man måste ta i beaktande.
Gängse värdet är det värde som enligt beskattaren är egendomens sannolika överlåtelsepris. Det ligger ofta mycket nära marknadspriset.
– Om det handlar om ett köp av gåvokaraktär, det vill säga 1-75 procent av gängse värdet gäller samma skatter plus gåvoskatten. Om det handlar om en ren gåva behövs endast gåvoskatten tas i beaktande, berättade Falck.
Överlåtelsevinsten beräknas genom att subtrahera anskaffningspriset från försäljningspriset. Vinsten beskattas som kapitalskatt och uppgår till 30 eller 34 procent. Enligt inkomstskattelagen är dock jordbruksmarken, täckdiken, skogen, produktionsbyggnaderna med byggplats skattefria, det vill säga befriade från överlåtelsevinst, om tre villkor uppfylls:
- Om säljaren har använt sin egendom för att bedriva jord- eller skogsbruk.
- Om hen har ägt fastigheten i över 10 år.
- Samt om köparen är en nära släkting till säljaren, det vill säga bröstarvinge, syster eller bror.
Vidare är gårdens bostadsbyggnad och byggplats (upp till en hektar) skattefria om säljaren använt bostaden som stadigvarande bostad i minst två år oavbrutet. Överlåtelseskatten, som betalas av köparen, är fyra procent på all fast egendom, men med beviljat startstöd har man i princip överlåtelseskattefrihet.
Överlåtelse av en gårdsbruksenhet är fri från mervärdeskatt så länge man överlåter en rörelse, men separat försäljning av lantbruksmaskiner är mervärdesskattepliktigt.
– Det brukar sällan bli mervärdesskatt att betala, men vissa saker är bra att beakta. Om den som ger över gården exempelvis behåller en traktor i privatanvändning innebär det att överlåtaren måste betala mervärdesskatt. Om en byggnad övergår i privat användning inom 10 år från ingången av det kalenderår den blev färdig justeras den avdragna mervärdesskatten. De här två aspekterna är bra att komma ihåg, påminde Falck.
Gåvoskatt och skattelättnad
Trots vanliga farhågor påpekade Falck att gåvoskatten är den skatt man skall vara minst rädd för.
– Gåvoskatten betalas alltid om det handlar om ett köp av gåvokaraktär eller en ren gåva. Gåvoskatten är uppdelad i två skatteklasser där make och maka, sambo med vem man har gemensamt barn samt bröstarvinge hör till klass 1, medan syskon och alla andra hör till klass 2.
I gåvobreven måste man hålla skillnad på om det är en gemensam gåva eller inte. Om det är fråga om en gemensam gåva justeras beskattningen enligt den som är mest avlägset släkt från gåvogivaren. Undantag är om gåvotagarna är gifta eller parter i ett registrerat partnerskap.
För att få skattelättnad och förlängd betalningstid vid generationsväxling måste man i gåvoskattedeklarationen yrka på lättnaderna i 55 § och 56 § i Arvs- och gåvoskattelagen.
En partiell skattelättnad beviljas om följande förutsättningar uppfylls:
- Överlåtelsen omfattar en gårdsbruksenhet eller en del av den.
- Gåvomottagaren fortsätter bedriva jord- och skogsbruk.
- Skattelättnadens belopp är mer än 850 euro.
– Om förutsättningarna uppfylls och vederlaget dessutom överstiger 50 procent av egendomens gängse värde beviljas total lättnad, sammanfattade Falck.
Skattelättnad kräver aktiv jordbruksverksamhet
I och med yrkandet av skattelättnad förbinder man sig att odla huvuddelen av gårdsbruksenheten, det vill säga producera och sälja jordbruksprodukter samt lyfta stöd under minst fem år efter givet gåvoskattebeslut.
Det skall vara möjligt att fortsätta bedriva jord- och skogsbruk på gårdsbruksenheten, vilket betyder att det måste finnas med åker i överlåtelsen.
– Det är viktigt att komma ihåg att skattelättnad förutsätter att åkrarna har brukats av överlåtaren omedelbart före överlåtelsen. Med andra ord får man inte ha ett nedlagt jordbruk. Om du har utarrenderat åkrarna anses det inte vara nedlagt, men har du dom i bruk själv och allt i grönt utan försäljning och bara lyfter stöd uppfylls inte kraven för aktivt jordbruk. Man får heller ingen skattelättnad om man aldrig själv har brukat åkrarna. Ett år måste du ha varit jordbrukare.
Skattelättnad beviljas också på skog, jordbrukets bostadshus, produktionsbyggnaderna, samt deras byggplats, hyreshus inom jordbruket, maskiner, redskap, husdjur och lager. Men inte på tomtmark och fritidsbostäder.
Falck framförde också att det kan vara bra att ansöka om ett förhandsavgörande av beskattaren. Förhandsavgörandet tar ca 3 månader att få, och binder beskattaren för 6 månader.
– Då räknar de ut gängse värde och skatten på basen av gåvo- eller köpebrevet, och berättar hur ni blir beskattade om ni genomför generationsväxlingen. Då har beskattaren visat sin pokerhand åt er. När man sedan gör gåvoskattedeklarationen så kan man kryssa för att man har ett förhandsavgörande. På samma deklaration skall man också kryssa för att man yrkar på skattelättnad.
Ha pappren i skick!
Falcks anförande kompletterades av Mikaela Strömberg-Schalin, som i egenskap av jurist på NSL talade om viken av familjerättsliga dokument vid generationsväxling.
– Vi brukar säga att har man pappren i skick så har man heimanet i skick, och i generationsväxlingsfrågor är det bra att vara proaktiv.
Strömberg-Schalin lyfte fram intressebevakningsfullmakten som en central proaktiv åtgärd. Fullmakten är ett dokument som görs upp för att trygga överlåtarens personliga och ekonomiska angelägenheter för framtiden.
Ett annat viktigt dokument är äktenskapsförordet.
– Med ett äktenskapsförord kan man utesluta giftorätten helt eller delvis. Giftorätten är en expektansrätt som blir aktuell då äktenskapet upphör. Utan äktenskapsförord kan hela egendomen slås ihop och halveras vid en skilsmässa, påpekade Strömberg-Schalin.
Det tredje viktiga dokumentet som behandlades var testamentet. Ett testamente kan göras upp för att styra en generationsväxling och påverka den lagliga arvsordningen. Genom testamenten kan man också trygga den efterlevande partnerns situation, samt se till att egendomen hålls inom släkten genom att utesluta giftorätten för testamentstagarens make/maka.
Arvsordningen är också viktig att minnas. Barn är de som ärver först, och om barn inte finns är det maken eller makan. I andra parentelen ärver föräldrarna, och i tredje far- och morföräldrar medan kusiner inte ärver alls.
– Enligt lagen är laglotten hälften av arvet bröstarvingens arvslott. Laglotten är viktigt att minnas eftersom den är juridiskt skyddad. Om ett barn kräver sin laglott så har han eller hon rätt att få den.
Strömberg-Schalin poängterade slutligen att lagen nog fungerar utan dessa dokument, men att det lönar sig göra upp dem om man vill kunna styra generationsväxlingen och göra allting så klart som möjligt.
– Det är alltid bättre om överlåtaren är tydlig och uttrycker sin vilja gällande hur jordbruket skall gå vidare till nästa generation.