Img 7181
Det är förvånansvärt många föremål som Carl-Erik Herrmans har lyckats hitta, ta tillvara och bevara. Många unga människor har inte sett de olika gamla bruksföremålen och därför är det tacksamt att bruksföremålen kan bevaras för att visas åt yngre generationer vilka bruksföremål som har funnits och använts tidigare.
Livet på landet

Gamla bruksföremål i
gårdsmuseum i Tjärlax

Det är inte bara gamla traktorer, maskiner och motorer som rustas upp och bevaras för eftervärlden. Även gamla bruksföremål samlas, rustas upp och bevaras så att yngre generationer kan se och ta lärdom av vilka bruksföremål som funnits och använts tidigare av äldre generationer. Carl-Erik Herrmans samlar på och bevarar gamla bruksföremål i ett gårdsmuseum på sin gård i Tjärlax, Närpes.

– Jag började bygga upp gårdsmuseet genom att städa ur och rusta upp gårdens dubbelhärbre, vilket är byggt 1850. Först flyttades härbret till sin nuvarande plats i trädgården 1987, medan upprustningen med ny brädfodring och städningen gjordes för 20 år sedan. Jag har samlat och bevarat över 320 gamla bruksföremål och har även namngett dem med etiketter, berättar Carl-Erik Herrmans.

Herrmans dubbelhärbre är indelat i två rum med loft och i båda rummen finns de gamla bruksföremålen upplockade och bevarade från golv till tak. Endast loften är lediga att ännu kunna tas i bruk för att bevara och förvara ännu fler föremål.

– Byggnadsarbetet har varit den lättare delen i att bygga upp gårdsmuseet. Däremot var namngivningen och informationen på de olika sakerna desto svårare. Till min hjälp har jag haft min farfars skrivna bok, ”Tjärlaks Bysamhälle” för att få de rätta namnen på bruksföremålen. Även två äldre män och jordbrukare, Allan Norrgrann från byn och Hemming Backa från grannbyn Kalax har varit till god hjälp att namnge föremålen, säger Carl-Erik.

Drivkraft och framåtanda

Enligt Herrmans är drivkraften och intresset det som får en att ta vara på och rusta upp olika gamla bruksföremål och redskap. Därtill är det skojigt att yngsta dottern även har visat intresse för att vara med och utveckla gårdsmuseet vidare.

Målsättningen som Herrmans har framöver är att katalogisera och digitalisera förvaringen och beskrivningen av alla föremål och redskap. Det blir således mera strukturerat och ordnat i gårdsmuseet.

Herrmans äldsta dotter är mera skärgårdsintresserad och vistas gärna på sin lediga tid på familjens sommarstuga tillsammans med fästmannen. På sommarstugan tillbringar Carl-Erik också tid för avkoppling och med att fixa och bygga på hus och byggnader. Det förgyller också vardagen.

– Under vintern restaurerar jag de gamla bruksföremålen och redskapen som jag har hittat och tagit fram ur gårdens fähus och uthus. Den snart 200-åriga höladan flyttade jag hem från en av gårdens skogsängar och byggde upp höladan igen här på gården så att ladan lättare kan bevaras i framtiden, förklarar Carl-Erik.

– Vintertid jobbar jag aktivt i skogen med skogsvårdsarbeten såsom plantskogsröjningar och gallringar. Det intresset kan jag ägna mig mer tid åt nu när jag är pensionerad från jordbruket och växthusodlingen. Skogsarbetet är en bra sysselsättning så att man håller sig igång och i form. I skogen kan även någon idé kläckas till arbetet med att vidareutveckla gårdsmuseet och att ta vara på fler bruksföremål och redskap, framhåller Carl-Erik Herrmans.

Img 7224
Jag har byggt upp och bevarat två gamla hölador här på gården. Den ena höladan är från 1821 och blir 200 år nästa sommar, förevisar Carl-Erik Herrmans.