Det var i princip mer än fullsatt när LPA i samarbete med ÖSP ordnade sin tredje Må bra-dag inom projektet Ta hand om bonden på Scandic Waskia i Vasa. Hundra planerade platser fick drygas ut till hundratjugo så att alla intresserade skulle få plats och ingen behöva nekas tillträde.
Efter ett par lyckade tillställningar i Nyland och Åboland landade Må bra-dagen senaste fredag i Vasa där det var Niclas Sjöskog, viceordförande för ÖSP:s styrelse, som hälsade välkommen.
I sitt korta inledningstal lyfte Sjöskog fram hur bönderna borde få mediedebatten om klimatförändringarna svängd till sin fördel.
– Det står om klimatförändringarna i tidningarna varje dag och ofta är jordbruket i fokus, sade han. Det är bra för oss, men vi borde få debatten svängd till vår fördel då jord- och skogsbruket är den enda näring som binder koldioxid och det borde vi få ”credit” för.
Dagens arrangör LPA representerades av expert Märta Strömberg-Nygård och av Susann Rabb som är projektanställd för Ta hand om bonden-projektet, vilket Må bra-dagen är en del av.
Rabb betonade att man inte behöver ha problem för att kontakta henne. I stället ser hon det som något positivt när folk hör av sig.
– En människa som tar kontakt har redan tagit ett väldigt stort steg, sade hon. Och det är superviktigt att vi gemensamt för fram budskapet om att den här verksamheten finns åt dem som inte är med här idag.
Stressa rätt!
Till skillnad från de andra ställena pågick det under hela dagen en minimässa med olika aktörer som stöder och hjälper i lantbrukarens vardag. Bland annat fanns företagshälsovården, Finlands skogscentral och ProAgria på plats.
Speciellt för Vasa var också en uppskattad föreläsning om att ”Stressa rätt!” med den mentala tränaren och idrottspsykologen Christoph Treier.
Stress är kroppens egen beredskap för att klara av ett hot oavsett om det är verkligt eller i fantasin. Ofta är det vi själva som skapar stressen och vi blir stressade när verkligheten inte stämmer överens med förväntningarna.
– Den värsta av alla stressformer är när vi inte vet hur mycket vi har att göra, sade Treier. Osäkerheten över hur saker och ting ska utvecklas och hur länge de ska pågå är stressande.
Han förklarade att vårt nervsystem bär på en urgammal funktion som får oss att i stressande situationer reagera med stressreflexer som att antingen fly eller fäkta alternativt lägga oss ner och spela död.
När vi stressar börjar hjärnan utsöndra signaler till binjurarna som är hormonproducerande körtlar, vilka i sin tur börjar utsöndra stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. Påslaget gör att vi kan växla upp och öka tempot.
– Stressreaktionerna är funktionella och bra när man behöver slåss eller överleva, men kortisol ska helst inte vara högt i mer än fyra timmar i streck, sade Treier. Det är där som vi börjar bli trötta och det är då som det tar kål på oss.
När vi känner oss utarbetade och utmattade, fungerar inte återhämtningen längre och kortisolet finns hela tiden i kroppen.
– Därför är det väldigt viktigt att minst var fjärde timme ta en paus på tio, femton minuter då ni gör något helt annat och inte oroar er över era problem och hur ni ska lösa dem, sade han. Men om ni pratar jobb, problem och investeringar under lunchen hålls kortisolnivån uppe, så använd pausen till något helt annat än det ni jobbar med.
– Noradrenalin och adrenalin ger en flowkänsla, konstaterade han. Men kom ihåg; det finns ingen positiv stress! Fastän jobbet känns roligt kan kroppen inte stänga av.
När stresshormonerna tar över
En utmattningsdepression är ett allvarligt sjukdomstillstånd. När stressen går överstyr sitter problemet i kroppen och inte i huvudet. Då hjälper det inte längre att försöka tänka positivt, för det är hormonsystemet som är upp och ner.
– Efter en viss tid klarar hjärnan inte längre av att stoppa produktionen av stresshormoner och det värsta ni kan göra när ni kommer i det stadiet är att börja motionera, sade Treier. Det hjälper inte, det gör bara att ni får mer adrenalin i kroppen. Hjälp kan man få via andningen och via sömnen.
– Vi kan också fundera över vår attityd till stress och se över vårt ordval, menade han. Är jag stressad eller har jag bara väldigt mycket att göra?
Ordet ”stress” triggar igång en, medan kroppen reagerar lugnare när vi säger ”jag har väldigt mycket att göra”. Och bara det att vi rör oss lugnt och avspänt lugnar nervsystemet i motsats till när vi springer omkring och rör oss hastigt och ryckigt.
Det är inget nytt att sömnen är otroligt viktig för vårt välbefinnande. Den inte bara ökar prestationsförmågan, den förebygger också stress.
Minst 7,5 timmar sömn är vad en vuxen behöver varje dygn. Efter två veckor med bara 6 timmar sömn per dygn presterar man på samma nivå som någon med 0,8 promille alkohol i blodet.
– Sömnen är en av de bästa medicinerna för vår kropp och korta nätter får aldrig bli en livsstil!, manade Treier.
Han belyste även den ”tortyr” kroppen utsätts för när vi snoozar om morgnarna och hur sömnkvaliteten under natten blir sämre när vi druckit alkohol. En eftermiddagstupplur på max 27 minuter före klockan 17 däremot är väldigt välgörande och effektiv.
Näsandningens fördelar
Andningen är även den av största vikt. Den påverkar vår prestationsförmåga, ger energi, förbättrar fettförbränningen, fungerar som återhämtning för hjärnan, bidrar till bättre sömn och uthållighet samt gör att vi känner mindre oro och ångest och upplever mindre smärta.
– En korrekt andning går ut på att man andas in genom näsan och ut genom näsan, informerade Treier.
Näsandning värmer och fuktar luften samtidigt som den filtrerar luften från bakterier, dessutom drivs luften bättre ner i lungorna. När vi däremot andas genom munnen får vi in ofiltrerad luft och den inandningen ger heller inte samma tryck vilket resulterar i att luften inte når lika djupt ner.
– När ni känner oro eller ångest kan ni lugna ner er genom att se till att utandningen blir lite längre än inandningen; andas in i fyra sekunder och ut i sex sekunder. Eller tvärtom när ni vill pigga upp er.
Dagen avslutades sedan med tre gröna glädjepiller då de professionella pjasalapparna i Humorgruppen KAJ fick taket att lyfta och väggarna att bågna av publikens förtjusning när de studsade omkring och rev av de mest kända låtarna ur sin repertoar.
Susann Rabb riktade ett speciellt tack till humorgruppen som tagit sig tid att uppträda på alla tre Må bra-dagarna.
– KAJ har en fullspäckad kalender, men tack vare att det är ni som är målgruppen tog de sig an det här, sade hon. Så det ska ni ta åt er av!
FOTNOT: Den fjärde och sista Må bra-dagen ordnas på Smakbyn i Kastelholm på Åland den 4 december. Anmälan bör göras senast den 28 november. Se även: MÅ BRA MED SMAKBYNS JULBORD
