Det åländska lantbruket sålde i fjol produkter för 29,1 miljoner euro vilket är 2,3 miljoner mera än 2021 då motsvarande summa var 26,8 miljoner euro. Men med beaktande av den höga inflationen under fjolåret var intäktsökningen ändå väldigt blygsam.
Det är Ålands statistik- och utredningsbyrå Åsub som tagit fram statistiken. Den omfattar försäljningsintäkter för de största produktgrupperna genom att samla in uppgifter från uppköpare, utvalda producenter samt även delvis från Naturresursinstitutet LUKE.
Handeln mellan gårdar, direktförsäljning i mindre omfattning samt förbrukning på den egna gården omfattas inte.
– Men de ekologiska odlarnas försäljning via Odlarringen finns med. Också en del REKO-producenter har redovisat sina försäljningssiffror, berättar Tove Fagerström som är kommunikatör och biträdande statistiker vid Åsub.
Mindre skördar men bättre prisnivå
Eftersom statistiken inte omfattar produktionskostnader kan man inte dra några slutsatser om jordbrukets nettoavkastning och lönsamhet.
Men en grafik över lantbruksprodukternas bruttointäkter i löpande och fasta priser sedan Finlands och Ålands medlemskap i EU 1995 visar att det åländska jordbrukets samlade reella bruttointäkter i fjol var lägre än för 27 år sedan trots att produktionskostnaderna i dagsläget är betydligt högre.
De senaste åren är det framför allt intäkterna från trädgårdsprodukterna som har ökat. Allra mest beror det på äppelodlingen, vars inkomster i fjol för första gången steg till 7 miljoner euro jämfört med under en miljon år 1995.
På andra plats bland produktgrupperna ligger mjölkproduktionen med en försäljning på drygt 6 miljoner.
För berörda odlares del kan man ändå se det som positivt att äppelodlingens bruttointäkter i fjol ökade trots att fjolårets skörd volymmässigt var mindre än året före.
Också den åländska lökskörden minskade jämfört med 2021, men lökförsäljningens bruttointäkter var ändå nästan 4,2 miljoner euro eller helt på samma nivå som de två föregående åren.
Också mjölkvolymen har sjunkit något, men visar ändå en ökning på intäktssidan.
Mindre spannmål men mera oljeväxter
De senaste åren har produktionen av grönsaker som tomat och gurka minskat på Åland medan däremot försäljningen av isbergssallat har ökat.
Från 2021 till 2022 ökade ökade även lantbrukets bruttointäkter för produktgrupperna husdjur (kött, mjölk och ägg) och övrig växtodling (spannmål, oljeväxter och potatis).
Här kan dock noteras att de samlade inkomsterna för gruppen husdjur och växtodling (vid sidan om frukt- och grönsaker) även i löpande priser ligger kvar på samma nivå som 1995.
Spannmålsförsäljningen visade minskade volymer för vete, råg och havre, medan försäljningen av korn ökade under 2022. Spannmålspriserna steg som känt markant under fjolåret och framför allt vete uppvisar stigande bruttointäkter trots krympande volymer.
Också oljeväxterna ökade både till volym och intäkter.
Störst marknadsandel för ekologiska fårköttet
Trenden med minskad efterfrågan på ekologiska produkter märks också på Åland. I fjol minskade den ekologiska odlingen en aning jämfört med 2021.
Största försäljningen bland ekoprodukterna hade mjölk, nötkött, potatis och fårkött. Produktionen och försäljningen av matpotatis ökade under året medan mängderna av bland annat ekologiskt kött, lök och morot minskade.
Över 60 procent av det åländska fårköttet var i fjol ekologiskt och även för matpotatis och morot låg ekoandelen över 40 procent, medan exempelvis andelen för ekologisk lök var ytterst obetydlig.
En detaljerad översikt av de största produkternas försäljningsvolymer och bruttointäkter samt även längre tidsserier finns publicerade i en excel-fil på Åsubs webbplats.