Trots häftiga handelskrig försöker de sydamerikanska Mercosur-staterna och EU satsa vidare på mer frihandel. Den ekonomiska zonen är i princip på plats, men reformens motståndare och jordbruket vidhåller ett fast grepp.
EU och länderna i den sydamerikanska frihandelsgruppen Mercosur har nått ett genombrott om en frihandelszon efter 25 år av sega förhandlingar. Men avtalet är kontroversiellt och Frankrikes bönder bjuder på häftigt motstånd.
Mercosuravtalet hör till de svåraste projekten i EU-sammanhang. Nu har EU lyckats baxa igenom ett färdigt handelsavtal med de sydamerikanska länderna Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay.
Avtalet undertecknades senaste vecka vid ett toppmöte i Uruguays huvudstad Montevideo av representanter för EU och de sydamerikanska länderna. Men EU-opinionerna tyder inte på lätta förhandlingar.
Krävs godkännande av ministerråd och parlament
Fastän kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har undertecknat avtalet, innebär det på intet sätt någon konkret eftergift. Motståndet mot Mercosur är fortfarande kompakt inom det europeiska jordbruket.
Det är inte på långt när självklart att kommissionen lyckas slutföra handelsavtalet i nuvarande form. Avtalet förutsätter ett godkännande av både ministerrådet och EU-parlamentet.
Mercosur öppnar ett stort marknadsområde för EU, men det omvända förhållandet gäller givetvis också. EU förpliktar sig likaså till handelsprinciper som Mercosur bör vara redo att acceptera.
Själva tillkännagivandet om avtalet gjordes av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Uruguays president Luis Lacalle Pou, som innehar Mercosurs roterande ordförandeskap.
På plats var också ledarna för de andra länderna i det sydamerikanska blocket – Luiz Inácio Lula da Silva (Brasilien), Javier Milei (Argentina), Santiago Peña (Paraguay) och Luis Arce (Bolivia).
Överenskommelsen mellan EU och de sydamerikanska länderna kunde stimulera handeln mellan Europa och de sydamerikanska länderna, men flera EU-länder är fortfarande tveksamma.
EU byter bilar mot livsmedel
Frankrike har upprepade gånger uttryckt oro över orättvis konkurrens inom livsmedelsindustrin och potentiella risker för klimatavtalet från Paris. Man efterlyser också så kallade spegelklausuler.
De borde trygga likvärdiga villkor i lagstiftningen med de latinamerikanska partnerländerna. Ett problem är att Frankrike har försvagats med den politiska och ekonomiska krisen som landet har hamnat in i.
Den franska regeringens fall påverkar Frankrikes förhandlingskraft negativt på EU-planet. President Macrons förslag beaktas inte längre lika noga i Bryssel som tidigare.
Förhandlingarna har hunnit avancera och stampa på stället i flera repriser sedan samtalen inleddes. Avtalet ska framför allt främja exporten av europeiska industriprodukter, bland annat bilar, till Sydamerika.
I gengäld får de sydamerikanska medlemsländerna kännbara lättnader för exporten av vissa jordbruksprodukter till EU. Detta har föranlett svåra protester av EU-bönder, som befarar konkurrens av billiga livsmedel.
Som vanligt kommer de starkaste protesterna från Frankrikes bönder. De är ursinniga över kommissionens beslut att öppna gränserna för sydamerikanska livsmedel. Det kan ännu ta form i demonstrationer.
En argsint och besviken grupp producenter och några EU-länder har länge ventilerat sitt djupa missnöje över det transatlantiska avtalet. Enligt uppgift avvisar mer än 400 organisationer det föreslagna avtalet.
Enligt kritikerna öppnar avtalet destruktiva jordbruksmodeller som tränger undan småbrukare och befolkning som lever av småbruk. Miljögrupperna varnar för skövling av natur och avskogning.
Fransk oro för jordbruket
Den franska bondeorganisationen FNSEA har redan försökt engagera president Emmanuel Macron som symbol för en protestvåg. FNSEA utövar en hård press gentemot Frankrikes beslutsfattare.
Macron deltog senaste lördag i en ceremoni till ära för återöppningen av den världsberömda katedralen Notre Dame i Paris. EU-kommissionens svaga representation väckte däremot pinsam uppmärksamhet.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kunde inte delta på grund av tidtabellstekniska skäl. Hon var fortfarande på återresa från toppmötet i Uruguay.
Avtalet borde framöver godkännas av EU:s medlemsländer, rådet och EU-parlamentet. Enligt interna informationer i början av denna vecka signalerar åtminstone Frankrike, Österrike, Irland, Polen och Italien kritiska toner.
Ett samförstånd kunde betraktas som ett första steg mot ett generellt godkännande. Kommissionen förväntas de närmaste dagarna informera mer detaljerat om avtalets innehåll.